tisdag 5 april 2011
En kärlekssaga
Sagan om Julia och Feykir är snart slut. Tack Feykir för allt du lärde mig. Tack för alla gånger du räddade mig. Tack för att du förändrade mitt liv. Min svarta mustang, min konungahäst. Den 23 december år 2008 blev du min, bara min. Där stod du i stallgången iklädd tomteluva. Min fina, fina häst. Jag kommer alltid att älska dig. Och hur många mil det än är mellan oss, så kommer det alltid att vara Julia och Feykir. Julia och Feykir. Jag kommer alltid att älska dig.
torsdag 6 januari 2011
måndag 3 januari 2011
IMORGON!
Alice och jag höll på att börja gråta när vi skulle säga hejdå idag, inte okej! Åh vad jag kommer sakna den människan! Tur att det finns facebook. ;)
Vi åt pizza i stallet och jag fick två böcker och en jättefin tröja av Margret och Lollo! :)
Underbara Raudhetta!
Sedan red jag ut på Feykir med Alice och Kolfinna. Vi red barbacka på de becksvarta vägarna. Hur vi lyckades överleva utan att stöta på "The Blair Witch" eller en älg är fortfarande ett mysterium!
Med vår fina mörkerrädsla vågade vi inte rida så långt, så när vi kom tillbaka red vi lite töltkadrilj i paddocken också. Lika bra att ladda redan nu inför nästa julshow. ;) Vi avslutade med ett race uppför Margrets backe. Feykir är en snabb herre!
Feykir från Löjtnantsgården, världens vackraste häst. Vi har kommit långt tillsammans, den svarta mustangen och jag. Jag berättade för honom att jag ska åka till Island imorgon, men jag vet inte om han förstod. Så länge han får ett halmnät och lite müsli är han nöjd.
Min fina, fina, fina Feykir. <3
Just nu känns ett halvår som en evighet. Fast nej, allt här hemma finns ju kvar i sommar också. Jag ska ju inte flytta till en annan galax eller så.
Imorgon vid den här tiden befinner jag mig på Island. Imorgon är början på något nytt.
Hejdå Sverige!
/Julia
Vi åt pizza i stallet och jag fick två böcker och en jättefin tröja av Margret och Lollo! :)
Underbara Raudhetta!
Sedan red jag ut på Feykir med Alice och Kolfinna. Vi red barbacka på de becksvarta vägarna. Hur vi lyckades överleva utan att stöta på "The Blair Witch" eller en älg är fortfarande ett mysterium!
Med vår fina mörkerrädsla vågade vi inte rida så långt, så när vi kom tillbaka red vi lite töltkadrilj i paddocken också. Lika bra att ladda redan nu inför nästa julshow. ;) Vi avslutade med ett race uppför Margrets backe. Feykir är en snabb herre!
Feykir från Löjtnantsgården, världens vackraste häst. Vi har kommit långt tillsammans, den svarta mustangen och jag. Jag berättade för honom att jag ska åka till Island imorgon, men jag vet inte om han förstod. Så länge han får ett halmnät och lite müsli är han nöjd.
Min fina, fina, fina Feykir. <3
Just nu känns ett halvår som en evighet. Fast nej, allt här hemma finns ju kvar i sommar också. Jag ska ju inte flytta till en annan galax eller så.
Imorgon vid den här tiden befinner jag mig på Island. Imorgon är början på något nytt.
Hejdå Sverige!
/Julia
söndag 2 januari 2011
Två dagar kvar!
Allt är nerpackat i två stora resväskor. Att packa måste vara det svåraste som finns. En gång hade jag panik över packning när jag skulle sova hos Magda någon natt (haha), då ni kan ju föreställa er hur mycket kaos det har varit i mitt huvud de senaste dagarna!
Idag red jag Feykir barbacka på Djursjövägen. Han var pigg idag igen, jätteroligt! Precis efter den långa Djursjöbacken, när man har skog bredvid sig på båda sidor av vägen, bara tvärstannade han, resta halsen och blåste ut med näsborrarna. Han lät som en älg, ungefär. ;) Jag förstår fortfarande inte vad det var han var så livrädd för där inne i skogen, han har aldrig gjort sådär innan! Jag hoppade av och ledde honom en stund, och efter ett tag lyckades han glömma spöket i skogen.
Det bästa som finns just nu är att rida Feykir i tölt på de isiga vägarna. Han kan konsten att lyfta på benen! Galoppen är också underbar.
Jag älskar min svarta häst.
Efter Feykir red jag Sota. Jag red henne på Djursjövägen också, med hackamore. Det gick hur bra som helst, jag tror hon gillade det! Hon var grym idag, helt lugn och lyhörd! Det var så jäkla roligt, och galoppen är så himla söt!
Jag känner mig helt handikappad när jag är i stallet utan att jobba, men jag avslutade dagen med att åka till fölen med mat och vatten i alla fall. ;)
Jag vet inte vad det är med fölhagen, jag bara älskar den. Man tänker på så bra saker där borta.
Imorgon ska jag säga hejdå till min svarta mustang. Jag undrar hur det ska gå... Sista dagen i stallet på sex månader...
Jag längtar redan efter att börja sommarjobba där igen! Men innan dess ska Island få lära mig ännu mer om hästar. Jag ska ta vara på varenda sekund. Jag ska fånga dagen. Raudhetta finns ju kvar. :)
/Julia
Idag red jag Feykir barbacka på Djursjövägen. Han var pigg idag igen, jätteroligt! Precis efter den långa Djursjöbacken, när man har skog bredvid sig på båda sidor av vägen, bara tvärstannade han, resta halsen och blåste ut med näsborrarna. Han lät som en älg, ungefär. ;) Jag förstår fortfarande inte vad det var han var så livrädd för där inne i skogen, han har aldrig gjort sådär innan! Jag hoppade av och ledde honom en stund, och efter ett tag lyckades han glömma spöket i skogen.
Det bästa som finns just nu är att rida Feykir i tölt på de isiga vägarna. Han kan konsten att lyfta på benen! Galoppen är också underbar.
Jag älskar min svarta häst.
Efter Feykir red jag Sota. Jag red henne på Djursjövägen också, med hackamore. Det gick hur bra som helst, jag tror hon gillade det! Hon var grym idag, helt lugn och lyhörd! Det var så jäkla roligt, och galoppen är så himla söt!
Jag känner mig helt handikappad när jag är i stallet utan att jobba, men jag avslutade dagen med att åka till fölen med mat och vatten i alla fall. ;)
Jag vet inte vad det är med fölhagen, jag bara älskar den. Man tänker på så bra saker där borta.
Imorgon ska jag säga hejdå till min svarta mustang. Jag undrar hur det ska gå... Sista dagen i stallet på sex månader...
Jag längtar redan efter att börja sommarjobba där igen! Men innan dess ska Island få lära mig ännu mer om hästar. Jag ska ta vara på varenda sekund. Jag ska fånga dagen. Raudhetta finns ju kvar. :)
/Julia
lördag 1 januari 2011
Gott nytt år!
Jag avslutade 2010 med morgonfodring, en lång uteritt på Feykir med Kristina och Nasi och en kortare (och extremt pigg) uteritt på Sota med Lina och Athena. Att rida ut i det här vädret är verkligen underbart!
Nyår firades hemma hos Ina. Vi lagade mat och skrattade tills vi dog, jättemysigt!
2011 nu, alltså.
Min plan var att skriva en liten resumé av det gångna året, jag gör ett försök! Jag skriver om mig själv, stallet och hästarna i alla fall. Allt annat tar vi en annan gång. ;)
Mitt 2010:
Det har varit en bergochdalbana utan dess like. Jag har ramlat ner i gropar djupare än Atlanten, men samtidigt bestigit berg högre än Mount Everest. Jag har många gånger velat vara utan det här året, men när jag ser tillbaka har det jag har gått igenom gjort mig starkare. Inte stark, men lite starkare.
Jag hoppade av skolan i januari, det var ett bra beslut. Allting har sin tid och när jag blir 20 ska jag ta mig an Komvux istället. Sedan ska jag bli veterinär.
Jag fick tid över att tänka lite på mig själv, jag började skriva på min bok, som en dag ska bli klar!
Jag tillbringade nästan all min tid i stallet. I februari fick jag börja rida Tindra, henne red jag fram till slutet av november. Tindra var nog utan tvekan en av de bästa grejerna på hela året! Det var så himla, himla roligt!
I maj fick jag göra en smygstart på sommarjobbet, som jag sedan fick behålla hela året ut. :)
Feykir och jag var med på Lollos tävlingskurs i våras, det var också jätteroligt! Kursen avslutades med tävlingen Landi KM, där Feykir och jag kom två i V5 på 5,58!
I slutet av augusti gjorde vi det jag har drömt om ända sedan jag fick min svarta häst, vi vann och blev Vaengurs klubbmästare i V5 med poängen 5,59!
Vi har bara tävlat två gånger i år, men med bra utdelning. Feykir har fått 6,5 för skritt, 6,0 för galopp och trav och 5,5 för tölt.
Strax innan KM bestämde jag mig också för att sälja Feykir. Just nu är jag lite tveksam, jag får se vad som händer helt enkelt. Blir han såld så blir han, blir han kvar hos mig så blir han. Allting har en mening!
Hm, vad har hänt mer då?
I juli åkte Alice och jag ner till Danmark och FEIF youth cup i en vecka. Alice tävlade och jag var teamleader för lag Dúllur, jäklar vad roligt vi hade! Det var över 30 grader varmt och hästar överallt!
Efter sommaren började Alice och jag på ridskolan i specialgruppen på tisdagar. Vi red varannan vecka, det var skoj! Mot slutet av terminen började jag rida Sota, och vi fick vara med några onsdags- och torsdagslektioner också.
Hösten var för det mesta jobbig. Feykir blev halt (antagligen pga. fästingsjukdom), men efter två månaders vila är han helt återställd igen!
Själv gick jag mest runt och hade ångest över allt och inget. Tur att jag har så fantastiska människor omkring mig, dem ska jag hålla hårt i!
Jag och mina andra kära stallvänner kan nu även titulera oss som ungdomsledare! Vi har gått tre kurser upp på Wången den här hösten/vintern. Kursen var verkligen hur bra som helst. Stort tack till Margret som skickade iväg oss!
Som slutprojekt till kursen anordnade vi en julshow med barnen och ungdomarna på ridskolan. Showen var till minne av Anna-Stina och vi fick in över 8000 kr till Anna-Stinas minnesfond.
Eftersom jag dessvärre är 18 år och senil, har jag säkert glömt mer än hälften av allt som har hänt i år.
Just det ja, år 2010 var också året då Alice och jag gifte oss. Och så åkte vi till fjällen. Det var roligt, även om jag hade lite små skidglasögon. ;)
Jag förstår inte hur jag ska klara mig utan Alice i sex månader. Hon är den bästa i hela världen! Den roligaste också!
Jag skulle kunna sammanfatta det är året med att allt dåligt för med sig något gott.
Hade jag inte hamnat på sjukhus, hade jag aldrig hoppat av skolan. Hade jag inte hoppat av skolan, hade jag inte fått börja jobba i stallet. Hade jag inte börjat jobba i stallet, hade jag nog aldrig klarat det här året. Det var det bästa som kunde hända, jag tror faktiskt det!
Det är den 1 januari år 2011 idag. Den 4 januari sätter jag mig på ett flygplan till norra Island.
Jag har fått ett jobb där, på gården Fagranes. Coolt, är det!
Det här blir ett av de sista inläggen i bloggen om Julia och Feykir.
Julia ska till Island.
Feykir ska stanna kvar på Raudhetta.
Men det här behöver inte betyda slutet för Julia och Feykir, kanske är det bara början. Vad som än händer så kommer det innerst inne alltid att vara Julia och Feykir. Julia och Feykir. Föralltid.
Följ min nya blogg, min islandsblogg på Raudhettas hemsida!
http://www.raudhetta.se/ eller http://www.juliasislandsblogg.blogspot.com/
/Julia
Nyår firades hemma hos Ina. Vi lagade mat och skrattade tills vi dog, jättemysigt!
2011 nu, alltså.
Min plan var att skriva en liten resumé av det gångna året, jag gör ett försök! Jag skriver om mig själv, stallet och hästarna i alla fall. Allt annat tar vi en annan gång. ;)
Mitt 2010:
Det har varit en bergochdalbana utan dess like. Jag har ramlat ner i gropar djupare än Atlanten, men samtidigt bestigit berg högre än Mount Everest. Jag har många gånger velat vara utan det här året, men när jag ser tillbaka har det jag har gått igenom gjort mig starkare. Inte stark, men lite starkare.
Jag hoppade av skolan i januari, det var ett bra beslut. Allting har sin tid och när jag blir 20 ska jag ta mig an Komvux istället. Sedan ska jag bli veterinär.
Jag fick tid över att tänka lite på mig själv, jag började skriva på min bok, som en dag ska bli klar!
Jag tillbringade nästan all min tid i stallet. I februari fick jag börja rida Tindra, henne red jag fram till slutet av november. Tindra var nog utan tvekan en av de bästa grejerna på hela året! Det var så himla, himla roligt!
I maj fick jag göra en smygstart på sommarjobbet, som jag sedan fick behålla hela året ut. :)
Feykir och jag var med på Lollos tävlingskurs i våras, det var också jätteroligt! Kursen avslutades med tävlingen Landi KM, där Feykir och jag kom två i V5 på 5,58!
I slutet av augusti gjorde vi det jag har drömt om ända sedan jag fick min svarta häst, vi vann och blev Vaengurs klubbmästare i V5 med poängen 5,59!
Vi har bara tävlat två gånger i år, men med bra utdelning. Feykir har fått 6,5 för skritt, 6,0 för galopp och trav och 5,5 för tölt.
Strax innan KM bestämde jag mig också för att sälja Feykir. Just nu är jag lite tveksam, jag får se vad som händer helt enkelt. Blir han såld så blir han, blir han kvar hos mig så blir han. Allting har en mening!
Hm, vad har hänt mer då?
I juli åkte Alice och jag ner till Danmark och FEIF youth cup i en vecka. Alice tävlade och jag var teamleader för lag Dúllur, jäklar vad roligt vi hade! Det var över 30 grader varmt och hästar överallt!
Efter sommaren började Alice och jag på ridskolan i specialgruppen på tisdagar. Vi red varannan vecka, det var skoj! Mot slutet av terminen började jag rida Sota, och vi fick vara med några onsdags- och torsdagslektioner också.
Hösten var för det mesta jobbig. Feykir blev halt (antagligen pga. fästingsjukdom), men efter två månaders vila är han helt återställd igen!
Själv gick jag mest runt och hade ångest över allt och inget. Tur att jag har så fantastiska människor omkring mig, dem ska jag hålla hårt i!
Jag och mina andra kära stallvänner kan nu även titulera oss som ungdomsledare! Vi har gått tre kurser upp på Wången den här hösten/vintern. Kursen var verkligen hur bra som helst. Stort tack till Margret som skickade iväg oss!
Som slutprojekt till kursen anordnade vi en julshow med barnen och ungdomarna på ridskolan. Showen var till minne av Anna-Stina och vi fick in över 8000 kr till Anna-Stinas minnesfond.
Eftersom jag dessvärre är 18 år och senil, har jag säkert glömt mer än hälften av allt som har hänt i år.
Just det ja, år 2010 var också året då Alice och jag gifte oss. Och så åkte vi till fjällen. Det var roligt, även om jag hade lite små skidglasögon. ;)
Jag förstår inte hur jag ska klara mig utan Alice i sex månader. Hon är den bästa i hela världen! Den roligaste också!
Jag skulle kunna sammanfatta det är året med att allt dåligt för med sig något gott.
Hade jag inte hamnat på sjukhus, hade jag aldrig hoppat av skolan. Hade jag inte hoppat av skolan, hade jag inte fått börja jobba i stallet. Hade jag inte börjat jobba i stallet, hade jag nog aldrig klarat det här året. Det var det bästa som kunde hända, jag tror faktiskt det!
Det är den 1 januari år 2011 idag. Den 4 januari sätter jag mig på ett flygplan till norra Island.
Jag har fått ett jobb där, på gården Fagranes. Coolt, är det!
Det här blir ett av de sista inläggen i bloggen om Julia och Feykir.
Julia ska till Island.
Feykir ska stanna kvar på Raudhetta.
Men det här behöver inte betyda slutet för Julia och Feykir, kanske är det bara början. Vad som än händer så kommer det innerst inne alltid att vara Julia och Feykir. Julia och Feykir. Föralltid.
Följ min nya blogg, min islandsblogg på Raudhettas hemsida!
http://www.raudhetta.se/ eller http://www.juliasislandsblogg.blogspot.com/
/Julia
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)