Jag avslutade 2010 med morgonfodring, en lång uteritt på Feykir med Kristina och Nasi och en kortare (och extremt pigg) uteritt på Sota med Lina och Athena. Att rida ut i det här vädret är verkligen underbart!
Nyår firades hemma hos Ina. Vi lagade mat och skrattade tills vi dog, jättemysigt!
2011 nu, alltså.
Min plan var att skriva en liten resumé av det gångna året, jag gör ett försök! Jag skriver om mig själv, stallet och hästarna i alla fall. Allt annat tar vi en annan gång. ;)
Mitt 2010:
Det har varit en bergochdalbana utan dess like. Jag har ramlat ner i gropar djupare än Atlanten, men samtidigt bestigit berg högre än Mount Everest. Jag har många gånger velat vara utan det här året, men när jag ser tillbaka har det jag har gått igenom gjort mig starkare. Inte stark, men lite starkare.
Jag hoppade av skolan i januari, det var ett bra beslut. Allting har sin tid och när jag blir 20 ska jag ta mig an Komvux istället. Sedan ska jag bli veterinär.
Jag fick tid över att tänka lite på mig själv, jag började skriva på min bok, som en dag ska bli klar!
Jag tillbringade nästan all min tid i stallet. I februari fick jag börja rida Tindra, henne red jag fram till slutet av november. Tindra var nog utan tvekan en av de bästa grejerna på hela året! Det var så himla, himla roligt!
I maj fick jag göra en smygstart på sommarjobbet, som jag sedan fick behålla hela året ut. :)
Feykir och jag var med på Lollos tävlingskurs i våras, det var också jätteroligt! Kursen avslutades med tävlingen Landi KM, där Feykir och jag kom två i V5 på 5,58!
I slutet av augusti gjorde vi det jag har drömt om ända sedan jag fick min svarta häst, vi vann och blev Vaengurs klubbmästare i V5 med poängen 5,59!
Vi har bara tävlat två gånger i år, men med bra utdelning. Feykir har fått 6,5 för skritt, 6,0 för galopp och trav och 5,5 för tölt.
Strax innan KM bestämde jag mig också för att sälja Feykir. Just nu är jag lite tveksam, jag får se vad som händer helt enkelt. Blir han såld så blir han, blir han kvar hos mig så blir han. Allting har en mening!
Hm, vad har hänt mer då?
I juli åkte Alice och jag ner till Danmark och FEIF youth cup i en vecka. Alice tävlade och jag var teamleader för lag Dúllur, jäklar vad roligt vi hade! Det var över 30 grader varmt och hästar överallt!
Efter sommaren började Alice och jag på ridskolan i specialgruppen på tisdagar. Vi red varannan vecka, det var skoj! Mot slutet av terminen började jag rida Sota, och vi fick vara med några onsdags- och torsdagslektioner också.
Hösten var för det mesta jobbig. Feykir blev halt (antagligen pga. fästingsjukdom), men efter två månaders vila är han helt återställd igen!
Själv gick jag mest runt och hade ångest över allt och inget. Tur att jag har så fantastiska människor omkring mig, dem ska jag hålla hårt i!
Jag och mina andra kära stallvänner kan nu även titulera oss som ungdomsledare! Vi har gått tre kurser upp på Wången den här hösten/vintern. Kursen var verkligen hur bra som helst. Stort tack till Margret som skickade iväg oss!
Som slutprojekt till kursen anordnade vi en julshow med barnen och ungdomarna på ridskolan. Showen var till minne av Anna-Stina och vi fick in över 8000 kr till Anna-Stinas minnesfond.
Eftersom jag dessvärre är 18 år och senil, har jag säkert glömt mer än hälften av allt som har hänt i år.
Just det ja, år 2010 var också året då Alice och jag gifte oss. Och så åkte vi till fjällen. Det var roligt, även om jag hade lite små skidglasögon. ;)
Jag förstår inte hur jag ska klara mig utan Alice i sex månader. Hon är den bästa i hela världen! Den roligaste också!
Jag skulle kunna sammanfatta det är året med att allt dåligt för med sig något gott.
Hade jag inte hamnat på sjukhus, hade jag aldrig hoppat av skolan. Hade jag inte hoppat av skolan, hade jag inte fått börja jobba i stallet. Hade jag inte börjat jobba i stallet, hade jag nog aldrig klarat det här året. Det var det bästa som kunde hända, jag tror faktiskt det!
Det är den 1 januari år 2011 idag. Den 4 januari sätter jag mig på ett flygplan till norra Island.
Jag har fått ett jobb där, på gården Fagranes. Coolt, är det!
Det här blir ett av de sista inläggen i bloggen om Julia och Feykir.
Julia ska till Island.
Feykir ska stanna kvar på Raudhetta.
Men det här behöver inte betyda slutet för Julia och Feykir, kanske är det bara början. Vad som än händer så kommer det innerst inne alltid att vara Julia och Feykir. Julia och Feykir. Föralltid.
Följ min nya blogg, min islandsblogg på Raudhettas hemsida!
http://www.raudhetta.se/ eller http://www.juliasislandsblogg.blogspot.com/
/Julia