Jag har lärt mig rätt mycket den senaste tiden. Tänk om jag kunde bli 300 år, då skulle jag kanske bli klok på livet, och antagligen jävligt gråhårig.
Jag har lärt mig att...
...konsten att förlåta är en vacker konst och bemästrar man den är man mer än bra.
...konsten att förlåta sig själv är allra svårast.
...allt vackert inte behöver vara svårt och trasigt.
...aldrig ta någonting förgivet.
...jag ser ut som en fluga i alla typer av solglasögon.
...jag därför aldrig kommer kunna köpa ett par solglasögon.
...man inte behöver vara bäst, man duger oftast ändå.
...man faktiskt kan flytta berg med bara viljan, åtminstone småstenar.
...att ormar antagligen är de äckligaste varelserna någonsin.
...man blir lite lättupprörd när man upptäcker att man skrivit ett 40-sidigt word-dokument i en testversion av programmet och plötsligt inte längre kan öppna dokumentet.
...att aldrig mer försöka mig på att skriva en bok, åtminstone inte utan ett komplett programpaket.
Adjö författardrömmar! Men vad fan, det känns ändå rätt avlägset med den där boken just nu. Jag kan säga såhär: Jag mår bra nu, det gör inte boken. Den var nog ändå rätt konstig, och kanske dåligt formulerad. Jag intalar mig det, så känns det lite bättre. ;)
En dag ska jag fullfölja, och antagligen starta om mitt projekt. Jag lär nog kunna räkna läsarna på mina 10 fingrar, men ändå. Att skriva en bok är coolt. Stencoolt.
Godnatt Sverige!
Solglasögon är överskattat. Och du vet att vi alla blir dina läsare :D
SvaraRaderaOrmar äckliga!?!? Ormar är sjuukt underbara djur, lika underbara som ödlor och grodor och katter och kaniner :D
SvaraRadera