Back to isolation

Mitt immunförsvar måste vara av lägsta kvalité just nu. Det finns inget värre än människor som beklagar sig över förkyldningar (ja, jag är en av dem), men nu är det min tur igen. Huvudet är tungt som bly, men jag tänker sova bort det nu. Förkyldningar är för klenisar. Fast fan vad jag är klen, på andra plan.

Jag red Tindra och Athena idag, de var pigga och glada.

Feykir är smällfet... Jag trodde verkligen inte att han kunde bli fet! Förra året var jag lite orolig över att han jämt var så smal, så att han är tjock nu är nog egentligen bara bra. ;)
Jag hoppas, hoppas, hoppas att jag snart ska kunna sätta igång honom igen. Jag hoppas, hoppas, hoppas att en femdagars-penicillinkur ska göra susen.
Jag tycker om den hästen.
Jag tycker om stallet.

Jag är numera Sveriges mest asociala levande person. Förlåt, alla fina människor! Förlåt mig för att jag är egoisternas egoist och för att jag inte orkar med någonting längre. Eller nej, förlåt mig inte. Acceptera bara läget.
Och hur elak, konstig och förjävlig jag än är så måste ni komma ihåg att det inte är er det är fel på. Det är aldrig fel på er, aldrig. Jag riktar mig till alla dem som alltid ställer upp på olika håll, men som får noll tillbaka (förlåtförlåtförlåt, igen).
Ni är världsbäst! Vet ni det?
Men sluta räkna med mig, för jag har brister. Brister som ingen bra människa har.

/Julia