Ibland får jag en känsla av att folk bara tycker om mig för vad jag gör och inte för vem jag är. Jag vet inte om det är så, men kanske...
Annika Marklund skrev: "Terrordåd i Stockholm, alltså. Jag vet inte om det är tänkt att man ska känna sig orolig. Jag känner mig mest trött.".
Och jag kunde inte ha skrivit det bättre själv, jag är så jävla trött hela tiden! Jag vet inte vad det är med mig, jag har inte ens en anledning att vara trött.
Jag brukar alltid vara pigg och full av energi, men de senaste dagarna har jag vandrat runt i någon slags dimma. Långsam och trött, det är jag i dagsläget.
Giv mig energi, någon.
Igår red jag Feykir och Sota på travbanan. Feykir halkade mest, trots alla broddar, men han kämpade på så gott det gick. Sota var piggare än piggast, hon är så himla rolig!
Idag hann jag inte rida min mustang (hur lyckas man vara i stallet i 12 timmar utan att hinna rida?!). Jag förstår inte vad jag gör med min tid, men det var ändå rätt passande med en vilodag för Feykirs del.
Jag longerade sota lös i rundvolten. När man longerar travar hon hur lätt som helst!
VID DEN HÄR TIDEN OM EXAKT TRE VECKOR BEFINNER JAG MIG PÅ ISLÄNDSK MARK. Det är helt sjukt! Om tre veckor åker jag till Island. Wow. Jag vet inte riktigt hur det känns, jag vet inte riktigt hur det kommer att kännas. Mest bra tror jag, det blir bra!
Utan Raudhetta i sex månader. Sex månader! Jag som brukar få abstinensbesvär redan efter två dagar...
Godnatt.
/Julia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar