Kraftur frá Bringu

Du är värd att dö för, sjunger Jocke Berg. 747 är ingen fantastisk live-låt, men att höra de där orden är så jävla magiskt.

Du är värd att dö för, världens vackraste ord. Vem är man egentligen beredd att dö för?

GP:s recensenter gav Kent 4 av 5 fyrar idag. Mer än godkänt, alltså. I mitt nästa liv vill jag bli lika klok som Jocke B. Jag skulle nog aldrig bli frontfigur i ett rockband, men jäklar vilken begåvad bok jag skulle skriva.

Jag sitter och tittar på Kraftur på youtube, vilken häst! Snacka om en på miljonen!

Min mustang i stallet är fortfarande halt så det blir vila ett tag till för hans del. Lite synd att vi inte kan vara med på Heimir-kursen imorgon, men det kommer kanske fler tillfällen. Ibland är det roligt att sitta på altanen och titta på de andra som rider också. Tills vidare får Feykir gå hemma med Vaegir.

Om en och en halv vecka är Alice och jag i Danmark, FEIF youth cup here we come! Det ska bli så jäkla roligt! Jag är bara lite oroad över att jag inte har fått information om någonting än, men det löser sig nog. ;)

/Julia

ridläger och kvällsfodring

Tisdagar blir alltid en sådan där 12-timmarsdag i stallet, men det är härligt. Ridläger, Tindra och kvällsfodring, jag är inte sysslolös.
Jag är riktigt imponerad av en liten ridlägerflicka på sju år som på helt egen hand både kan mäta blodsockernivå och ta insulinsprutor på sig själv. Strongt!

Något som inte är lika strongt är min kära häst, han har vilat en hel vecka nu. Först var det vaccineringen som gjorde att jag inte kunde rida, sedan tappade han en sko och nu har han fått för sig att han är halt... Han haltade på vänster fram utan sko, men sedan fortsatte han att halta även när skon var påslagen... Hoppas att han bara är lite öm och att det går över tills imorgon.
På torsdag kommer Heimir och det hade känts ganska bra att ha en häst att rida på då. ;)

Det har för övrigt varit sjukt varmt idag, men jag klagar inte! Jag lever fortfarande med förhoppningen om att mina ben en dag ska övergå från det nuvarande albino-pigmentet till en mer brunare (eller mindre vit) färg.

Vi åt mackor på kvällsfodringen och jag insåg än en gång att jag inte vet vad ordet mätt betyder. Jag måste lida av någon parasit som äter upp mig in ifrån, jag är ALLTID hungrig! Dagens i-landsproblem. ;)

/Julia

Ridläger och båtbryggor

Den här veckan är det ridläger i stallet. 17 barn och otroligt snälla hästar! Jag har kommit på hur mycket jag tycker om barn. Jag kom nog på det idag, faktiskt. Man blir glad av barn, glada barn!

Efter lägret red jag Tindra och sedan åkte jag hem och träffade Johanna. Vi cyklade till Onsala, badade och köpte glass. Det konstiga var att hur vi än cyklade så hittade vi inte bad-bryggan. Istället råkade vi ut för "alla vägar bär till BÅT-bryggan" och vi hamnade på något vänster längst ut bland både motor- och segelbåtar.

Imorgon ska jag ha lektion på morgonen (stackars barn, haha). Planen var skänkelvikning, men jag får nog tänka om. De flesta har fullt upp med att behålla tyglarna mellan ring- och lillfingret. ;)

Jag tänker hela tiden på hur dålig jag är på allting och jag undrar ibland om det finns någonting jag är riktigt bra på, som ingen annan kan. Jag skulle så gärna vilja vara bra på något, riktigt bra. Skulle inte det kännas ascoolt, att vara grym på något? Bara något litet?
/Julia

Hängmattor

Snygg bild på snygga tjejer!

Igår var vi på fest hos Mats. Vi spelade kubb, drack bål och var allmänt fina. Efter den kvällen önskar jag mig bara en sak - en hängmatta. Hur coolt är det inte att ha en egen hängmatta i sitt rum? Ascoolt! Men det coolaste på hela kvällen var nog ändå att Ina och jag lyckades hålla oss seriösa jättelänge (haha)! Vi satt bakom Björns bil och pratade hur länge som helst.

Sedan fick jag se en film på Olles nya föl, kvällens höjdpunkt. ;)

Efter att ha pratat med Ina och alla andra var jag bara så inställd på att börja skolan igen. 93:orna kanske är roliga, men jag vet fortfarande inte. Det hör liksom inte till min plan, men jag måste erkänna att jag saknar skolan, ibland.

Fast egentligen vill jag åka till Island, det var planen. Island, sedan Komvux. Det gäller ju förstås att hitta en gård att jobba på också, annars blir det rätt svårt! Hoppas någon vill ha mig, mocka kan jag iallafall. ;)

Den som lever får se, just nu är jag lite nollställd.

Idag hade jag morgonfodringen med Emma, sedan jobbade jag i stallet och skrittade Varpet med fina Tindra. Alice och jag hade planer på att rida till en sjö och bada, men den svarta mustangen måste ha firat midsommar jäkligt hårt. Han har gått på betet sedan i onsdags och idag hittade jag honom med bara tre skor och en mankam som inte längre liknade den jag i förra veckan kämpade med att dela. Jäkla häst. ;) Nu får han semester några dagar till, men det mår han bara bra av.

Senare i veckan ska vi rida för Heimir, det ska bli roligt!

/Julia

morden i Midsomer

Klockan är 03:21 och jag kan inte riktigt sova. Det är midsommar, eller till och med midsommardagen. Jag har aldrig förstått mig på små grodorna, sill och potatis. Hela jag är lite anti käcka familjetraditioner, jag vet inte riktigt varför. Beigt, är vad det är!
Vi grillade vid Delsjön förrut, det var roligt! Jag kastade en stenhård majskolv på Ina, Alice och jag stiftade bekantskap med vattenpipa-hippies och Emma ville aldrig sluta bada. ;)

Hela dagen har jag gått och förträngt att jag egentligen inte mår bra och det har nästan fungerat! Alvedon i mitt hjärta! Imorgon ska jag sova tills jag vaknar och Feykir ska få ännu en vilodag borta på betet.

Är det inatt man ska lägga sju blommor under kudden? Är det då man drömmer om den man ska gifta sig med? Jag har inga töntiga blommor, för jag vet redan vem jag ska gifta mig med. Sådeså!

/Julia

Men helst av allt vill jag åka till Island

För att spinna vidare på gårdagens inlägg, jag drömmer. Jag drömmer om att en dag bli en lycklig student på veterinärlinjen. Jag drömmer om att bli författare. Jag drömmer om att rädda de unga tjejer som inte ser någon annan utväg än att lägga sig på tågrälsen. Jag drömmer om att få dem att inse att bakom allt det svarta, finns vita nyanser av liv.

Inatt vaknade jag och undrade om världen var påväg mot en ny istid, shit vad jag frös! Välkommen Herr Feber, sa jag och sov 12 timmar till. Men jag tror jag överlever. Dessutom känns det säkert att bli sjuk nu, då är risken betydligt mindre att bli sjuk lagom till FEIF youth cup som jag blev förra året... ;)
Herre Gud vad dåligt jag mådde den veckan, men trots det var det en helt oslagbar upplevelse! Jag menar, jag är väldigt sällan sjuk och dagen innan USA-resan drabbades jag bokstavligt talat av resfeber. När vi anlände till Chicagos enorma flygplats kunde jag glatt konstatera att jag hade lyckats dra på mig 99% av symptomen för svininfluensa... Tur i oturen hade jag bara drabbats av bronkit och under hela lägerveckan höll jag nog de allra flesta deltagarna vakna om nätterna med min underbara, högljudda hosta. Natt efter natt sjönk jag antagligen rätt drastiskt i popularitet, haha. ;)
Men det var förra året det, imorgon är det midsommar och då SKA jag vara frisk. Vi ska grilla ute vid Delsjön, det blir grymt!

Igår lyckades jag tappa min mobiltelefon i Svens hage (smart Julia), och på något vänster lyckades Alice och jag hitta den igen. Vad är oddsen liksom? Köp en trisslott!
Mobiltelefoner måste vara huvudnyckeln till stress i vardagen. Mobiltelefoner med internetuppkoppling, när är du då ledig?
Jag tycker det är underbart att få fina sms och prata med Alice i telefon varje dag, det är ingenting jag vill vara utan, men att stänga av mobilen ibland är så jävla befriande!

/Julia (blivande pensionär utan Sony Ericsson)

Min vackra!

Superstars

Jag halkar ständigt in på en väldigt välskriven och gripande blogg, en blogg som ger mig en daglig tankeställare. Hon skriver om självmord, hennes 14-åriga dotters självmord. Hon skriver om saknad, ilska och förståelse. Hon beskriver vardagen som cancersjuk och hon ger antagligen fler än mig en stund av eftertanke.
Jag beundrar henne. Jag beundrar henne för att hon orkar, för att hon vill och för att hon fortfarande vågar drömma.

Det där om att drömma. Det var en kille på radion förra veckan som pratade om drömmar. Han pratade om de realistiska och de ouppnåeliga drömmarna. Vi behöver drömmar för att orka, vi behöver uppfylla de realistiska drömmarna för att må bra, för att utvecklas och vi behöver de där ouppnåeliga, kanske orealistiska drömmarna för att fortsätta, för att aldrig tröttna, för att aldrig få hybris. Han berättade också att vi bara inte får uppfylla vissa drömmar, att de är bra att behålla som drömmar.

Det är inte alla som vågar drömma. Eller så vågar de inte uppfylla det som faktiskt går att uppfylla, de är rädda. Rädda för vaddå? Förändring?

Jag åker tåg varje morgon, pendeltåg mellan Kungsbacka och Lindome. Varje morgon, samma tid, på samma väntplats, på samma sittplats med samma tidning ser jag en beige kvinna. Hela hon är beige. Kläderna är beiga, liksom väskan, håret och huden. Leendet är beigt och säkert äktenskapet också. Ibland förundras jag över den kvinnan, jag undrar om hon vågar drömma? Var drömmen att bli beige? Eller var det bara rutinmässigt och tryggt? Tryggt och beigt.
Jag vill aldrig bli beige. Jag vill inte gifta mig, fylla 40 och inse att livet inte var så roligt som man trodde.
Jag vågar drömma, gör du?

/Julia

Somewhere over the rainbow

Kommer du ihåg? Kommer du ihåg uteritterna och hundpromenaderna? Kommer du ihåg dansmattan, fisksoppan och spindeln i vardagsrummet? Kommer du ihåg Bohusleden? Biopalatset? Café Condecco?

Jag kommer ihåg, jag minns.

Jag minns ditt skratt, ditt leende och dina gröna ridbyxor.

Och jag ser dig. Jag ser dig stå där bredvid Litli, varenda dag.

Litli har en ny sadel nu, en ny sadelgjord. Kommer du ihåg att vi sa till varandra i säkert ett halvår att vi skulle byta ut den jäkla sadelgjorden som alltid var för lång?

Jag saknar dig Anna-Stina.

Hold on tight to your dreams

Den här veckan är det handikappsläger i stallet, då får man höra en hel del sköna kommentarer!
Jag satt bakom en kille som red på Totte idag. Totte var stencool, kanske kan han bli en mamma-häst när Blesi går i pension? :)

Jag undrar hur många steg jag tar varje dag? Jag promenerade hela förmiddagen både igår och idag med de på lägret. Gratis motion = BRA. Åt helvete med gym-kort! På eftermiddagen ställde Feykir upp som modell och vi hade teori om hästens delar. Som avslutning tog jag tag i Feykirs tunga så att alla fick känna på den. Min häst är så snäll att det är synd om honom. ;)

Magda hjälpte mig lite med mustangen i paddocken idag, det var skoj. Det var första gången på länge jag red i paddocken utan att tänka tanken att börja med kaninhoppning istället. ;)
Veterinären var i stallet och jag passade på att få Feykir vaccinerad igen, ibland har jag hjärnan med mig! Nu får han vila några dagar efter sprutan.

Jag en lång skritt-tur på Tindra idag. Alla borde ta en sådan skritt-tur någon dag i veckan och rensa tankarna lite, vilken terapi!

På kvällen hade Lina och jag fodringen. Vi tog in en häst och gav fyra hästar mat, hårt arbete! Istället åt vi thaimat och passade Lukas, det är en cool kille det!

/Julia

Vi hade iallafall tur med vädret

Idag var jag coolare än coolast och körde på motorvägen. Jag var coolare än en formel1-förare och körde om alla lastbilar jag såg.
Min största rädsla är just nu vägen ner från stallet. Den är smal och den vill tvinga mig att backa varje gång jag får ett möte. Tyvärr, jag kan bara köra rakt fram, får jag då glatt tala om för mina medtrafikanter. Det tog mig kanske ett år att lära mig backa ordentligt med fyrhjulingens släp, så om 10 år eller så kanske jag lyckas backa med das Auto? ;) Julia Ling - stjärnan bakom ratten.

Feykir kanske är en åsna i paddocken, men ute på vägarna är han kung. Vi red på andra sidan vägen idag med Magda och Alice (två trevliga kvinnor) och han var grym! Han går som bäst när man har mycket tempo och bara har roligt, då är han riktigt på hugget! ;)
Jag har delat Feykirs man igen för 245343:e gången, och han ser återigen ut som ett offer för ögonmåttets brister. Tur att han inte ser sig själv i spegeln så ofta, men mankammen har faktiskt blivit mycket bättre.
Senare på eftermiddagen började det ösregna helt spontant. Jag red Tindra på travbanan, vi gillade läget trots regnet.

Att jobba i stallet är det bästa av det bästa! Jag älskar det.

Nu till årets nyhet: Harry, den tyska utbytesstudenten som ingen förstod sig på och som tyvärr inte fick en enda vän under sitt år i Sverige, ska ha avskedsfest i veckan. Vilket skämt! Stackars människa... Jag hoppas några dyker upp, annars blir det ännu mer synd om henne!

Årets andra nyhet: Bratt har skaffat facebook. Hoppas han lägger in en bild på sig själv i sina "sportiga"-inomhus(?)solglasögon!

/Julia

Pretend that you're not real

Idag gifter sig kronprinsessan Victoria med Boxer-Robert. Det måste vara därför bröllopet är så omtalat och enormt. Jag menar, det är ju inte varje dag någon gifter sig med en tv-kändis. ;)

Idag ska jag chockera alla med att skriva att jag inte har varit i stallet. Jag får nästan abstinensbesvär, det är helt sjukt hur mycket jag längtar efter Feykir (ja, jag är lite skadad)! Han går där i en hage, käkar gräs och är säkert inte ens medveten om att det är jag som äger honom. Våran relation ligger på lite olika plan. ;)

Imorgon ska Alice och jag rida ut med Ida och Lovisa. Det var längesen jag träffade dem, det ska bli jätteroligt!

Och så ska jag rida fina Tindra, jobba i stallet och fodra på morgonen. Jag har sagt det förrut, men jag gillar morgonfodringen. Helt ensam och ingen stress, det gillar jag! Jag låter som en folkskygg eremit, men riktigt så illa är det inte. ;)

Jag mår fortfarande illa efter löprundan förrut. Jag sprang och sprang och sprang och sprang, inte förrän jag kom hem märkte jag hur trött jag var och jag föll ihop i en liten hög i hallen. Lärdom nummer 1: Drick ordentligt med vatten.

Lärdom nummer 2: Spring inte till du spyr, eller tills du nästan spyr.

Jag hittade den här bilden på mig och Máni från ett ridläger någon sommar. Ridläger på Raudhetta, fan vad kul det var! Ibland vill jag vara 12 år igen och gå på ridläger. :)

/Julia

Feykiiiiiiir

Ibland glömmer jag bort hur lycklig jag är som har dig! :)
Världens vackraste.

OSTBÅGAR

Jag blir så arg på mig själv ibland.
När jag blir arg på mig själv blir jag helt blockerad och kan inte tänka en enda vettig tanke. Då tar jag helt impulsiva och felaktiga beslut. Varför blev jag inte bara lika bra som alla andra?
Jag undrar vad det är för fel på mig...

Nu ska jag sova ett dygn, sedan ska jag vakna upp och bli normal.

Imorgon ska Feykir vila, han var duktig idag när vi red lektion! Den svarta mustangen. Jag älskar verkligen att rida lektion i paddocken, men jag har en tendens att bara fokusera på allt som jag gör dåligt och då blir jag helt deppig efteråt. Jag skrattar åt mig själv när jag skriver det här för det låter helt galet. Om jag bara kunde sluta tänka så mycket!!!!!!!!! Sa ju att jag var störd! Men någon måste ju vara störd, alla kan ju inte gå runt och vara normala.. ;)

Den planerade utgången med Susanna och company failade som vanligt, haha. Vi är så lyckade! Så nu sitter jag här och deppar lite istället. Nej, jag överlever nog. ;) Jag tror jag ska äta mig fet på chips, eftersom Alice vägrar dela med sig av sina ostbågar...

/Julia

Sandslott

Igår förvirrade jag Alice 100 gånger i minuten och tvingade henne att vänta inne i stan ett liiitet tag tills jag kunde möta upp henne. Jag lyckades åka spårvagn efter spårvagn och tillslut kom jag fram till Lisebergsstationen, spontanapplåder! Vi tog en spontansväng till Hööks, eftersom vi är så spontana. Jag köpte en kavaj och Alice köpte halva affären. ;)
Sedan var jag med Magda. Vi åt på Buffé (mat är mitt liv) och på kvällen åkte vi ut till havet. Jag fick en impuls och var tvungen att bada i det iskalla vattnet, det är ju ändå juni(!).

Idag gick dagen så fort att jag knappt hann tänka. Jag red Feykir i paddocken och han var framåt så jag får vara nöjd. När behövde jag hålla in honom i paddocken senast liksom? Jag ska allt lära Feykir att paddocken är världens roligaste plats, vi är på god väg! ;) Problemet med mig är att jag aldrig är nöjd och jag kan inte ta kritik. Om någon säger något positivt till mig, tror jag att de säger det för att de tycker synd om mig för att jag är så dålig. Om någon säger något negativt så dör jag, lite lätt. Hej-jag-heter-Julia-och-jag-är-skadad-på-riktigt! Jag går hela tiden runt och tror att alla tycker jag är sämst i världen. Jag hör ju själv hur stört det låter, men jag kan inte låta bli att tänka så. Men jag ska fan ta och lära mig det där, jag ska bli bäst. Bäst på att... på att... eh, leva?

Hur som helst så är livet underbart och om bara några veckor åker Alice och jag till Danmark, vi ska vara stenseriösa hela tiden.

Alice och jag byggde stall och vägar i sandlådan med Lukas idag. Lukas är världens coolaste kille!

/Julia

Överlevnad

Två inlägg på en kväll. Varför inte, liksom.


Jag undrar en sak. Var går gränsen för egoism? Om människan ständigt sätter sina egna behov framför alla andras, är hon självupptagen då? Eller är hon sund och förnuftig? Är det sunt att sätta sig själv i första hand, eller är det egoistiskt? Är det medmänskligt och vänligt att se till att alla andra har det bra, och glömma bort sig själv lite grann? Är det vänligt, eller är det början till undergång?
Vem är supermänniskan? Vem är hon? Vem är hon som ser till att alla runt omkring henne mår bra och samtidigt hinner fråga sig själv, mår jag bra? Vem är hon som klarar av allt det där och samtidigt kan svara ja på den tidigare frågan?
Jag tror inte att hon finns, hon är bara idealet. 2000-talets stressideal. Hon är människan i "Må bra"-reportagen som egentligen inte existerar, inte på riktigt. När ska vi sluta stressa? När ska vi inse att det faktiskt är okej att vara egoist?
Ibland undrar jag om egoism är synonymen till överlevnad?

/Julia

Tanter...

Jag har gjort en fantastisk upptäckt, om man skriver ordet moget på mobilen, så blir det ömhet.
Jag skrattade lite för mig själv, haha.

Idag har jag jobbat i stallet och fodrat med den coola tisdagsgruppen. Vi hade picknick i gräset vid paddocken och solen sken, det är sommar!
På tal om sommar, hur många gånger har man inte dansat till Bryan Adams Summer of '69? Han sjunger "those were the best days of my life", då undrar jag alltid över vad jag i framtiden kommer anse som the best days of my life.
De där underbara dagarna jag kommer minnas in i det allra sista, den där tiden jag kommer berätta om för mina barnbarn och nästan bli nostalgisk.
Kanske har jag redan upplevt dem, kanske väntar just de där dagarna fortfarande på mig, eller så lever jag i dem precis just nu?

Min kära häst gick så sjukt bra idag! Han kände för att lyfta på benen i tölten och bara vara allmänt bäst. Jag älskar min häst mer än allt annat i världen, tror jag. Imorgon blir en vilodag för honom i Svens hage.

Jag red Tindra barbacka idag, man sitter stadigt. ;) Vi är numera två coola 18-åringar ute på ridvägarna, fast Tindra är coolast av alla!

Imorgon är jag ledig. Jag ska klippa mig och hälsa på Anna-Stina. Problemet är att varje gång jag klipper mig blir resultatet TANT. Jag måste alltid klippa av flera meter för att det är så slitet
(pga tant-looken klipper jag mig så sällan som möjligt), och då blir resultatet tantfrisy... Det kanske vore enklare att raka hela skallen? Tantfrisyrsproblemet vore som bortblåst iallafall. Det var dagens, eller kanske morgondagens, i-landsproblem!

Jag har inte varit vid Anna-Stinas fina minnessten än, men imorgon ska jag åka dit. Det känns bra. Och så ska jag vara med Magda, vi ska träna. Beach 2010 sket sig för min del, jag får jobba stenhårt för beach 2011 istället. ;)

/Julia

P.S. Jag är stencool, mitt namn står på teamleader-listan på FEIF youth cups hemsida. ;) Det ska bli så jäkla roligt! Det blir nog ännu roligare för Alice som ska tävla i Danmark, men det blir kul att vara ledare också! :) D.S.

Mästare och mästare

Läste Knarres blogg om Astrid Lindgren-karaktärer. Jag älskar Astrid Lindgren, man blir aldrig för gammal Ronja Rövardotter och Emil i Lönneberga.

Idag har jag tittat på Eyjólfurkursen i stallet, han är helt fenomenal den människan! Jag tror det är det som kallas kunskap, mästarkunskap. Allt han säger är så intressant att man kan sitta i flera timmar och bara lyssna.

Fast Eyjólfur var faktiskt inte den enda mästaren i stallet idag, Feykir var en riktig mästare han med. Jag red honom med Alice och Kolfinna på andra sidan vägen och jäklar vad han gick! Idag fanns det inte ett enda problem med en enda gångart. Jag får ibland känslan av att han har "vaknat till liv" igen. För några veckor sedan kändes han mest seg och tråkig, men nu är han nyfiken, framåt och glad igen. Han bjuder mer på sig själv nu och det är roligt. Jag säger bara Vaengur KM. ;) Det är över två månader kvar, men jag längtar efter att tävla igen! Sist gick det väldigt bra. Målet var att inte komma sist, då hamnade vi på en andraplats med poängen 5,58 utav 20 ekipage. Kanske dags att höja ribban till KM, då jäklar! ;)

Någon som aldrig har varit seg och tråkig är Tindra. Jag red henne på Djursjövägen och i skogen idag, hon är helt underbar! Jag tyckte Feykir lyfte rätt mycket på benen idag i tölten, men sedan red jag Tindra och då fick jag nog erkänna att Feykirs aktion låg lite i lä. ;)

Jag längtar till KM i augusti, men jag längtar ännu mer till 10 juli och FEIF youth cup! Alice och jag i Danmark, jäklar vad kul det ska bli!

Den här kvällen visade sig solen igen, ett kärt återseende! Alice och jag hjälpte Magda med kvällsfodringen, sedan åkte vi ner till Lindome och köpte glass. Gott folk, det är sommar!

Idag spelade de en låt på radion som jag har haft på hjärnan sedan vi var på Karisma, men jag vet fortfarande inte vad den heter... DAGENS I-LANDSPROBLEEEEEM!!!

/Julia

P.S. Ni är bra på att läsa, men rätt dåliga på att kommentera!!!! D.S.

Söndag

Jag stålsatte mig och på något sätt lyckades jag hålla tårarna borta. Vi delade ut Anna-Stinas minnespris idag på VSM. Priset gick till en lovande ungdomsryttare och täcket med regnbågen passade hennes häst perfekt. Det blev jättebra! :)

Anna-Stinas pappa sa många kloka ord idag. Vi pratade om rödluvorna och hur vi liksom delat på oss, både frivilligt och ofrivilligt. "Då är ni ju tre rödluvor kvar på Raudhetta iallafall", sa han efter en stund. Jag kände mig korkad som fick tänka en sekund extra innan jag förstod."Du, Alice och Anna-Stina". I det ögonblicket insåg jag att Anna-Stina aldrig kommer lämna oss. För minnen kan inte dö, de dör aldrig. Aldrig.
Anna-Stina och Litli. :)

Jag red både Feykir och Tindra barbacka idag, underbara hästar! Feykir har blivit en pigg häst som lyssnar på skänkeln, bra jobbat mannen. Mankammen är nästan helt rak nu och flera stycken har sagt till mig att han är fin i kroppen. Fina Feykir, framtida bodybuilder!
En vacker dag ska jag bli en grym ryttare och rida över 6,0 i de öppna klasserna, en vacker dag! ;)

Jag ställer mig själv frågan, hur många gånger har jag pratat med Alice i telefon idag? 10? 20? 3o gånger? Vi är ascoola, fast hon är ett nazifnask... ;)

/Julia

nålens öga

Jag kunde inte brytt mig mindre om fotbolls-VM... Kom igen när de visar FRIIDROTT på tv!

Kommer ni ihåg Idol 2004? Kommer ni ihåg Darin? Kommer ni ihåg vad Kirsti utbrast efter Darins audition? -Hallelujah moment, sa hon.
Idag tror jag att jag upplevde ett Hallelujah moment.
Det var eftermiddag, regnet stod som spön i backen och vinden ven i trädtopparna. Jag satt på Tindra i ett genomblött regnställ när jag plötsligt såg ett hål på himlen. Hela Lindome var täckt av ett oändligt, grått regnmoln, men precis ovanför mig uppenbarade sig ett hål. Ett hål av ljus, en spricka i molntäcket. Solens strålar lyckades ta sig ut ur hålet och träffade mig. Jag stannade, tittade upp och ovanför mig trädde världens minsta regnbåge fram.
Tindra och jag stod en stund i den lilla solfläcken och tittade på alla miljoner regndroppar runt omkring oss. Efter ett tag drog molntäcket ihop sig, solen orkade inte längre lysa igenom, regnbågen försvann och vi gick vidare. Jag är inte religiös och jag är inget Darin-fan, men jag upplevde nog ett alldeles eget Hallelujah moment. Någonstans där uppe i ljuset finns Nangijala, det är jag säker på nu.

Jag hade kvällsfodringen och red Tindra, Kolfinna och Dis i regnet. Har man mycket att göra hinner man inte tänka så mycket på att det regnar. Jag longerade Feykir i rundvolten, jag tror att han har humor den hästen. ;)

Imorgon är det dags för morgonfodring och stalljobb. Som sagt, jag kanske ska överväga att slå upp ett tält i en hage. ;) Eyjolfur är i stallet imorgon och på måndag och har kurs. Jag skulle aldrig våga rida för honom, men det är väldigt roligt att titta på. På läktaren är man kaxig! Jag träffade Katja idag, det var inte igår. Katja är inte bara den som ser till att Eyjolfur-kurserna blir av, utan även en trogen bloggläsare! ;)

/Julia

FEIF youth cup

Igår fick jag beskedet att jag är anmäld och klar som teamleader på FEIF youth cup i år! Det ska bli så jäkla roligt!

Jag har så fina kontakter att jag snart har fått med mig Alice på resan också. Det gillar vi! ;)

Bodil och Märta i Danmark, det skulle inte vara helt fel!

/Julia

Sex and the city

Malin och jag har biljetter till kent den 8 augusti, lycka!

Den här morgonen fick mig att tänka på årets Chalmerscortège. En vagn i cortègen drev om vårt kära kollektivtrafiksystem Västtrafik, med sloganen - VästtraGik, makes people walk. Idag började jag undra om de fyndiga Chalmeristerna faktiskt hade rätt. Inte ett enda tåg gick som det skulle och plötsligt spred sig ryktet på Kba Station att alla tåg fram till klockan 9 var inställda (vem spred ryktet?!). Människor började skruva på sig och större delen av folkskaran hoppade på Öresundståget i ren frustration. Jag och några andra tappra soldater stod plikttroget kvar och väntade och visst, det kom ett tåg, 30 minuter senare än väntat...
När jag slutligen hamnade i Lindome drabbade Västtrafik mig med ytterligare en överraskning. Fr.o.m. 20 juni t.o.m. 22 augusti går det inga bussar till och från Inseros om man inte ringer och beställer en buss. Vem ringer och beställer en hel buss?! Limousine hade varit coolare. ;) Inga bussar till Inseros = inga bussar till stallet.
Kära Västtrafik, tanken har aldrig slagit er att det faktiskt finns folk som åker buss på helgerna även om det råkar vara sommar?
Tur att det finns snälla människor i min närhet. Vissa människor får mig att tro att allting går att lösa, inte bara små bussproblem. :)

Det har regnat hela dagen och jag red alla hästar i gummistövlar och ett enormt regnställ. Trots mina otympliga kläder gick det jättebra att rida. Jag red Katla i paddocken. Det är så roligt att rida henne för hon är raka motsatsen till Feykir. Idag förstod jag mig på henne lite bättre och det gick verkligen jättebra!
Feykir och jag red Varpet med Demantur och Annelie. Vi träffade en älg och Feykir bevisade än en gång att han är den svarta mustangen, han har varit pigg och framåt ett bra tag nu! Min häst är bäst, på fest.
Sedan red jag Tindra i paddocken, jag älskar den hästen! :)

Jag är så trött att jag Trädgårn ikväll, men Sex and the city med Jojjo är aldrig fel det heller!
Jag hoppas att Susanna läser det här och att hon ska på Karins fest ikväll. ;) Lite synd för honom att jag inte är där bara, vems klänning ska han då göra sönder?!!!
Alla nv-fester har verkligen varit helt sjuka, det är dem man kommer minnas av gymnasietiden. Så sjukt roliga minnen!
"Heter du Kaaarrriiiiiiin?!" / Nathalie
"ARE WE HUMAN, OR ARE WE DANCERS" /Susanna
Och så får vi ju inte glömma Ina och Åker, Jessica och Rand, Albi och Rasmus och alla andra störda saker. :)

/Julia

Dömd

Blir man tagen av polisen om man kallar landstinget för jävla kuk-landsting? Fast i och för sig, sedan när blir man tagen av polisen för att man talar sanning? Hur mycket skatt Kungsbackaborna än betalar så räcker inte resurserna till. Ska vi skattevägra?! Nej, nu ska jag sluta låta ointelligent...

Men ändå, om ingen kan hjälpa en, är man dömd att misslyckas då? Isåfall är jag jävligt dömd.
Jag hade behövt det där, det hade jag verkligen. De säger att ensam är stark, men i det här läget är jag allt annat än stark. Jag är svag.

Jag vill dra täcket över huvudet, stänga in mig i ett mörkt rum och inte komma fram på flera år. Men jag har lärt mig att man inte får göra så, därför gör jag inte det. Jag har lärt mig att man ska tänka positiiiiiiiiivt, men ibland är det inte lätt.

Jävla kuk-landsting. Jävla idiot-Julia som inte blev så bra som alla andra.

/Julia

Mannen i mitt liv <3>

Hantverkare och minnespris

När det regnar känns det på något sätt okej att bara vara hemma en hel dag. Feykir får en vildodag borta hos Sven, jag är ledig och har inga planer alls. Eller jo, plan nummer 1 är att lyckas ta mig ut i köket och äta något, MEN planen misslyckas konstant pga de snygga hantverkarna som vandrar omkring i huset. Det känns inte helt okej att komma springandes i pyjamas och ta en macka, när det står 3 vilt främmande karlar i köket och monterar köksluckor. Dagens i-landsproblem!!!! ;)

Nu till helgen är det VSM och det betyder att Anna-Stinas pris kommer att delas ut. Kolla in hemsidan: http://www.vestur.se/nyheter/Annastina.pdf .
Jag tänker på dig dagligen Anna-Stina. Jag önskar så att du fick fortsätta leva, för du var livet själv. Jag kommer aldrig glömma dig, jag kommer alltid bära med mig våra minnen. Jag älskar dig. ♥
/Julia

Keep on running

Idag fick jag tummen ur och skrev klart uppgiften vi fick på ridledarutbildningen. Nu är det bara en baskurs i hästkännedom kvar, sedan är jag ridledare. Hehe.

Idag har jag jobbat i stallet och haft kvällsfodringen med Eva och Kina. Jag har ridit superpigga Tindra på travbanan och jag red ut en liten sväng på Feykir. Mr F är riktigt rolig att rida nu! Han är framåt, gångarterna är rena och traven är kanon. Han börjar äntligen säga hejdå till vinterpälsen, även han har kanske förstått att kalendern faktiskt talar om för oss att det är juni nu, och inte februari.

Jag har en känsla av att jag har tappat hela mitt sociala liv, hela jag har nog blivit en häst... Inte för att det inte är socialt ute i stallet, men jag borde nog ringa en hel del andra fina människor och visa att jag faktiskt existerar utan ridbyxor, ibland. ;)
In the words of Henrik Berggren: "If I could change one thing, I'd make time for us".

Raudhetta är underbart, världens bästa ställe!
Ibland önskar jag att jag var tolv år eller så, då hade jag haft ännu fler år på mig. Jag vill inte bli vuxen och tråkig. Jag vill vara naiv och barnslig hela livet och aldrig behöva tänka på framtiden. Jag vill fortsätta springa istället för att gå.

/Julia

lärdomar

Jag har lärt mig rätt mycket den senaste tiden. Tänk om jag kunde bli 300 år, då skulle jag kanske bli klok på livet, och antagligen jävligt gråhårig.

Jag har lärt mig att...
...konsten att förlåta är en vacker konst och bemästrar man den är man mer än bra.
...konsten att förlåta sig själv är allra svårast.
...allt vackert inte behöver vara svårt och trasigt.
...aldrig ta någonting förgivet.
...jag ser ut som en fluga i alla typer av solglasögon.
...jag därför aldrig kommer kunna köpa ett par solglasögon.
...man inte behöver vara bäst, man duger oftast ändå.
...man faktiskt kan flytta berg med bara viljan, åtminstone småstenar.
...att ormar antagligen är de äckligaste varelserna någonsin.
...man blir lite lättupprörd när man upptäcker att man skrivit ett 40-sidigt word-dokument i en testversion av programmet och plötsligt inte längre kan öppna dokumentet.
...att aldrig mer försöka mig på att skriva en bok, åtminstone inte utan ett komplett programpaket.

Adjö författardrömmar! Men vad fan, det känns ändå rätt avlägset med den där boken just nu. Jag kan säga såhär: Jag mår bra nu, det gör inte boken. Den var nog ändå rätt konstig, och kanske dåligt formulerad. Jag intalar mig det, så känns det lite bättre. ;)
En dag ska jag fullfölja, och antagligen starta om mitt projekt. Jag lär nog kunna räkna läsarna på mina 10 fingrar, men ändå. Att skriva en bok är coolt. Stencoolt.

Godnatt Sverige!

summertime

Jag tänker ibland tanken att idag ska jag inte blogga. Jag tror jag är beroende, för jag bloggar ändå. Tur att det är bloggen, och inte typ heroin som är drogen.

Feykir gick kanon idag. Håll i er nu, han var nästan PIGG i paddocken, fast notera nästan. En vacker dag kommer jag lyckas med uppdraget "paddocken är rolig, Mr Feykir"!
Det finns ett litet problem, jag är värdelös på galoppfattningar. Feykir är just nu en mästare på högergalopp, medan vänstergaloppen är lite svårare. Dock misstänker jag att jag gör det hela ännu svårare med mina efterblivna fattningar, men vi fick till det idag tillslut. :)
Feykir från Löjtnantsgården, min mustang.

Jag har ett väldigt roligt sommarjobb. Jag har bestämt att den här sommaren aldrig får ta slut! :)

/Julia

HELG

Jag ställer mig frågorna, varför kan inte alla få vara friska? Varför drabbas de som verkligen inte förtjänar det av ett sådant elände? Varför kan inte bara alla äckliga, dumma, fula sjukdomar dra åt helvete?!
Jag lyssnar på Kents fenomenala låt Det finns inga ord. Och det är sant, det finns fan inga ord...

Idag var stora orm-dagen. Imorse, när jag helt fridfullt och oskyldigt stod och fyllde höpåsar, dök det plötsligt upp en lång, skräckinjagande, men död och platt ORM. Jag dog lite. Nästa orm-incident inträffade efter min och Alice barbackatur till Djursjön. Jag fick för mig att gå av och leda Feykir över kalhygget och plötsligt slingrar sig någonting framför mina fötter - EN ENORM JÄTTE-ANAKONDA (eller en liten snok...)! Jag skrek högre än högst, så högt att Alice också började skrika av ren reflex. Vi var så bra på att skrika att mannen i huset bredvid stängde av sin motorsåg och undrade om vi mådde bra. "Eeh, orm...", Mumlade vi och gick därifrån. Ormar är nog inte riktigt min grej.

Idag var inte bara ormdagen, utan också svenska nationaldagen och uterittsdagen. Jag fick vara ledare på turen imorse, det var roligt! Jag hade Bliki i täten och han var verkligen en perfekt täthäst. Jag tappade inga ryttare på vägen och alla satt kvar i sadeln, jag tror min premiärtur blev godkänd. ;)

Alice och jag red barbacka till Djursjön lite senare på dagen i bara shorts och linne, är det sommar eller är det sommar?! Vi badade lite med hästarna, det tyckte dom var roligt! :)

Sedan kom Lina till stallet och vi tog några varv på travbanan. Red vi? Nej, vi sprang! Fyra varv senare var jag spyfärdig, men jag har alltid gillat att springa. Vi får ju inte glömma att Lina och jag en gång vann VM i orientering när hästarna i travbanehagen rymde. Riktiga löpare, skulle man kunna säga. ;)

Jag avslutade dagen med kvällsfodring och pizza. Mina ben känns som skumgummi, nu ska jag sova. Det här trodde jag aldrig att jag skulle säga för några veckor sedan - Jag älskar livet.

Feykir går mycket bättre nu! Han laddar för KM, sa han. Jag längtar efter att tävla igen! Det är långt kvar till augusti, men då har vi lång tid på oss att träna. V5 here we come, hehe. ;)

/Julia

Hej lördag

Jag sitter här och väntar på att min käre farfar ska dricka upp sitt kaffe så han kan köra mig till stallet.
Imorse var jag stencool och handlade skor på barnavdelningen. Lite mindre, lite billigare, lite bättre. ;) Storlek 35 is the shit!

Nu ska jag åka och rida min mustang.

/Julia

Alla som inte dansar är våldtäktsmän

Kom precis hem från Albi, som fyller 17 år idag (ett år efter alla andra) ;). Det var tema ROSA och alla var riktigt heta! Synd att inte Björn hade rosa kläder bara...

Sommarens tips: gå aldrig ut i solen iklädd brottarlinne, den fina solbrännan går aldrig att förinta efter det! Julia M, brukar lida med mig i dessa situationer. Vi är rätt bra på det där med "brottarbränna"...

Idag var inte bara Albis födelsedag, utan även studentdagen för alla Kungsbackagymnasister. Åh vad det ser underbart ut att ta studenten, jag blev riktigt sugen på att börja skolan igen. Nästa år tar de bästa studenten: 92:0rna. Jag kunde varit en av dem... Ibland ångrar jag djupt att jag hoppade av, men samtidigt har jag hunnit med så mycket annat den här tiden, som jag aldrig hade kunnat göra annars. Rida Tindra till exempel, alla dagars höjdpunkt. Hade jag gått i skolan hade jag aldrig haft tid att åka ut till stallet varje dag. På tal om Tindra så kan alla andra hästar bara slänga sig i väggen. Hon är bäst, en riktig läromästare! Ibland undrar jag om hon är tankeläsare, för det räcker att tänka tölt så töltar hon och det räcker att tänka långsammare så saktar hon ner. Hon är cool. Tack Lollo för att jag får rida henne! :)

Imorse red jag Katla i paddocken. Det var som att sitta på en tickande bomb. Hon tyckte det var roligare att gnägga på alla hästar runt om i hagarna, bli rädd varje gång någon hamrade i garaget och springa i någon slags hysterisk tölt än att göra det jag hade tänkt. Men skam den som ger sig och tillslut travade hon lugnt i lång låg form på volterna. Hon är rolig Katla, men idag var hon svår!
Sedan red jag Fina, hennes tölt är verkligen enorm. Det är väldigt roligt att rida henne!
Jag avslutade förmiddagen med en tur på vackra Tindra. Det blev en bra avslutning. :)
Feykir fick sin vilodag idag borta i Svens hage. Imorgon ska jag rida Varpet på honom, det var länge sedan jag red hela Varpetrundan.

/Julia

Min släkt är full av hjältar

Jag pratade med Joakim idag igen och jag bli lite arg på honom. Jag blir lite arg för att han får mig att vilja börja hoppa stavhopp igen. Stavhopp, världens roligaste (och konstigaste) sport! Jag blir lite arg för att jag egentligen inte har tid att träna friidrott längre. Det skulle vara så roligt att testa igen, efter nästan två års uppehåll. Jag har nästan bestämt mig för att vara med på några träningar nästa vecka, om jag hinner. Stavhopp i mitt hjärta.

Idag har min underbara mamma varit i stallet och ridit. Gamla Blesi är en pärla! Jag älskar min mamma, hon är bäst.

Den svarta mustangen gick jättebra idag. Jag red på travbanan och han flyttade bakdelen hur lätt som helst, töltade klockrent och galopperade med riktiga mustangsteg. Det kändes så himla bra efteråt! Nu jäklar ska vi träna, och jag ska aldrig ge upp hoppet om att Feykir ska bli en pigg häst. På tävlingen visade han faktiskt att han kan springa fort fort fort, någonstans där inne finns nog en riktig galoppör, honom ska vi hitta! ;)

Imorgon blir bra en bra dag!

/Julia

Onsdag

Mina axlar ser ut som en dålig immitation av en dansk flagga. Illröda och kritvita... Nu är det sommar! Jag går hemifrån vid halv åtta på morgonen och kommer hem vid nio-tiden på kvällen. Jag funderar nästan på att slå upp ett tält i en hage någonstans. ;) Det är så underbara dagar, solen skiner och hästarna går och betar. Idag red jag dessutom fyra hästar efter jobbet. Feykir red jag ut på och han töltade helt rent och jag blev helt lycklig. Sedan red jag Dis och Katla i paddocken, det gick också väldigt bra. Sist men inte minst red jag barbacka på Tindra, en väldigt bra avslutning på kvällen! :)

Jag har ändrat mig, Feather Price är inte längre det finaste priset man kan bli tilldelad. Nästa helg är det tävlingar på Sävebanan - VSM. Under tävlingen kommer ett hederspris att delas ut, till en talangfull ryttare, Anna-Stinas hederspris. Jag hoppas att ryttaren som får priset i år ler. Anna-Stina påminner mig om att le, man ska le när man rider.

Anna-Stina lärde mig så otroligt mycket, men jag förstod det inte förrän det var försent. Anna-Stina lärde mig att man måste tala om för människor hur mycket man tycker om dem, innan det faktiskt är försent. Vissa saker ska man inte vänta med att säga. Jag väntade och jag ångrar det, varje dag.
Det finns så mycket jag skulle vilja säga till Anna-Stina, som jag aldrig hann säga.
Fast på något sätt vet jag att vi kommer träffas igen, någonstans. Jag bara vet det.

/Julia

ruby tuesday

Jag är så trött att jag snart somnar sittandes. Kanske dags att sova, fast på något sätt är det skönt att vara såhär trött. Det sitter liksom i kroppen, det går att sova bort. Är man trött i huvudet kan man sova i fyra dygn utan att bli pigg, inget att rekommendera. Jag mår helt underbart bra just nu! Jag är så glad att jag ska jobba hela sommaren, i stallet mår man bra. Jag älskar det!

Dessutom har det jag aldrig trodde skulle hända faktiskt hänt - jag har hittat en sadel som passar Feykir. Magdas Top Reiter-sadel var till salu och den passade på Feykir. När Caroline Monthelie säger att en sadel passar, då passar den nog. Wunderbar!

Att hitta en sadel som passar både häst och ryttare är verkligen en hel vetenskap, det kunde nog de flesta konstatera på kvällens kurs. Lika många kunde även konstatera att Feykir saknar en hel del ryggmuskler...

Men, det har faktiskt blivit bättre och med den nya sadeln ska vi göra honom till en riktig body-builder. Om några månader ska han bli en riktig mustang!

Inatt går han borta på betet = lycklig häst.

/Julia