En söndag i september

Fyra kommentarer på förra inlägget, det finns hopp för den här bloggen!

Jag förstår inte riktigt hur folk kan vara så uppslukade av valet? Det kan ju bero på att jag är rätt tappad när det gäller politik, men ändå. Det är tur att det finns de som frivilligt vill ägna sig åt sådant, om alla var som jag hade nog samhället rasat. ;)

Jag tog mig till stallet imorse! Jag fodrade och jobbade fram till lunch, sedan åkte jag hem. I flera dagar har jag gått och längtat efter att rida Tindra och gå en promenad med Feykir, men det blev ingenting med det. Vem uppfann förkyldning och klenhet? Ingen jag gillar.
Jag har i alla fall fått låna en massa böcker av Margret. Nu kan jag läsa i flera dagar! :)

Jag tänker på Anna-Stina. Jag tänker att jag ska sluta klaga på en liten förkyldning. Anna-Stina, jag saknar dig! Du var speciell. Världens starkaste människa.

Jag tittade när Alice red Sirkus på travbanan idag. Hon är jätteduktig den kvinnan, men hon bara skrattar när jag säger det till henne. Den där Elis...
Dessutom skrattar hon åt mig när jag försöker tala om för henne att det ligger en kiosk nära hennes hus, men hon tror inte på mig! Det sjuka är att jag har en helt klar bild av kiosken och precis var den ligger, men jag måste ha drömt det för hon säger att den tyvärr inte existerar... Jag förstår inte hur det är möjligt?!

Har ni sett filmen "Korpen flyger"? Om inte, SE INTE DEN!
Nu ska jag drömma om Island, men inte om korpar. Godnatt.

/Julia