Feykir är bäst

Här, gott folk! Här ser ni min miljonhäst!

Jag red långa Varpet med Feykir idag. Det var länge sedan vi red så långt, det var jättemysigt! Han gick så sjukt bra att det nästan inte var sant! Det är som att han försöker tala om för mig att jag inte ska sälja honom...
Det är en fröjd att rida honom just nu.
Han är helt lätt i framdelen, man har inte ett gram i handen! Han tvärstannar bara man sitter till och använder rösten lite. Han är pigg och har öronen spetsade framåt hela tiden. Jag har alltid klagat på att det enda jag gör på Feykir är driver, att han bara behåller framåtandan några sekunder efter att man använt skänkel, och sedan faller tillbaka i sitt långsamma tempo igen. Men just nu är det bara raka motsatsen!
Han är december månads konungahäst. Helt utan undantag.

Förrut gick det bara att tölta i ett tempo, annars blev han passtaktig eller rollade. Men nu är han helt ren i takten både i det korta och snabbare tempot. Jag testade idag och det är en ganska stor temposkillnad på hans långsammaste och snabbaste tölt!
Kanske, kanske finns det ökad tölt i den hästen trots allt?!

Jag red Fina i paddocken idag också, hon var jätteduktig!

Sedan gick jag runt i stallet och gjorde ingenting. Härligt! Sedan kom jag på att jag kunde ridit Sota istället, men är man senil så är man...

Jag packade ihop alla mina saker i stallet och tog med mig hem. Det var definitivt mer prylar än jag trodde. Dessutom medföljde världens konstigaste känsla. Det kändes ungefär som att jag skulle flytta till världens ände och aldrig komma tillbaka.
Tur att det inte är så! :)

Jag längtar väldigt mycket till Island! Jag är inte nervös, det ska bara bli roligt! Just nu håller jag som bäst på att tvätta och desinficera alla ridkläder. Hur allting ska få plats i två resväskor är en svår gåta...

Imorgon har jag morgonfodringen, sedan ska Feykir och jag ut på tur med Kristina och Nasi.

/Julia

EN VECKA

Åh herre Gud, idag om exakt en vecka befinner jag mig på Isländsk mark. Sjukt, men galet roligt!

Jag jobbade sista dagen i stallet idag, det kändes lite konstigt måste jag säga. Alice och jag hade den grymmaste dagen någonsin, vi kom på den geniala idéen att åka pulka nerför Svens backe. Det gick så fort att vi höll på att dö flera gånger. Haha! Ja, jag är 18 år och min största hobby är pulkaåkning!
Sedan red vi Varpet på Kolfinna och Fina. Det är så himla härligt att rida ut i all snö!
På kvällen red jag lektion för Margret, Feykir var jättejätteduktig! Han är verkligen en fin häst. Vi tränade galopp, lite tölt, "sluta" och långsam, långsam trav i lång låg form. "Sluta" är skitsvårt, men min mustang är bäst på att trava! :)

Nu har jag bara en sådan extrem beslutsångest. Sälja, eller inte sälja? Det finns bara en som Feykir. Margret fick mig att se saker och ting ur andra perspektiv idag. Jag får se vad som händer helt enkelt. Allting har en mening, det måste ju betyda att det kommer något bra ur det här. För en gångs skull känner jag ingen som helst stress, faktiskt. När jag åker till Island är han i goda händer i Raudhettas verksamhet.

Kina hade lagat god mat idag på kvällsfodringen. Och Eva hade Daim-tårta med sig. Det var gott! Jag kommer alltid att förknippa Daim-tårta med stallet. Är man uppvuxen och lever i en tandläkarfamilj har Daim-tårta varit mer av en önskedröm än verklighet. Tur att man kan skaffa sig karies på annat håll! ;)

Jag måste vara knäpp, men det känns lite tråkigt att inte behöva ställa väckarklockan på 06:20 ikväll. Fast sovmorgon är aldrig fel. Feykir ska få vila imorgon. Han går ute dygnet runt nu. Han har det mycket bättre i hagen än i boxen. I hagen finns en vattenkopp med tempererat vatten och en stor yta att röra sig på om han skulle börja frysa (om det nu är möjligt under all päls). I boxen fryser vattenhinken på en sekund i den här kylan. Imorse var det 18 minusgrader, snart återvänder nog mammutarna till Norden...

På torsdag ska jag rida hela Varpet på min fina häst, som dessvärre har fått fula pälsätare... Det ser riktigt skabbigt ut!

/Julia

P.S. Kolla in www.vaengur.se ! Feykir och jag gömmer oss bakom lucka 24 på deras web-julkalender. ;)

If you get a chance, take it. If it changes your life, let it.

Jag kommer inte ihåg var jag läste rubriken någonstans, men orden sitter fast på min näthinna. Så jävla bra!

GP skrev idag att de som åker tåg mellan Kba och Gbg skulle ta ett djupt andetag, då 28 avgångar var inställda. Men förrutom tåg-kaos så var idag, måndag, en helt underbar dag.

Vädret är iskallt. Solen skiner för det mesta. Snön ligger vit. Allt ser rent ut på något sätt. Johan gjorde ljuslyktor av isen i alla bottenfrusna hinkar i stallet. När mörkret började falla blev det hur fint som helst. Vackert.
Det var inte så mycket att göra idag så jag red Sota och Feykir efter lunch. Hade Sota bara vägt lite mindre hade jag velat släppa henne och låta henne springa så långt hon orkar, för hon har så mycket energi! Vi red ganska långt idag, lilla Varpet, mest i skritt. Hon är rolig, för så fort vägen svänger, eller går uppför eller nerför, så ser hon det som en ny möjlighet att få springa. Så lugnar jag ner henne, och så skrittar hon jättefint, men så kommer man till nästa backe, eller ett nytt väglag, då tror hon att det är dags att springa igen, så övertalar jag henne att skritta och hon går med på det, så stöter vi på en ny sväng och där börjar det om igen. Hon är så jäkla rolig att rida ut på! Stenpigg, men ändå jättesnäll. Tölten är jättehärlig!

Jag red Feykir barbacka på Djursjövägen, sedan tog vi skogen hem. Det var som en dröm (vad töntigt det lät, haha), han var plötsligt superpigg och jättekänslig för skänkeln! Alice och mitt race i lördags måste ha gett resultat!
Det var verkligen skitkul att rida honom idag! Full galopp i det vita landskapet. Det var fint, faktiskt. Riktigt fint. Jäklar vad han gick! När den hästen är pigg vinner han VM varje gång! Jag lovar. ;)
Efter sådana turer är hela jag ett enda stort leende, samtidigt gör det ont i hjärtat. Han kommer inte att vara min för alltid. Tur då att alla fina turer och grymma ridpass finns kvar bland alla minnen, och att någon annan kommer få världens finaste mustang stående i sitt stall. Jag hoppas den människan förstår att han eller hon kommer att bli en av de lyckligaste i världen!

Imorgon jobbar jag min sista dag i stallet. Alice ska också jobba, det blir finfina grejer! Imorgon tisdagsfodrar/äter middag /spelar jag Buzz för sista gången på sex månader. Imorgon är det exakt EN VECKA kvar tills jag åker till Island.
Det känns... Eh...
...Konstigt.
Konstigt, men bra. Tror jag.
Island liksom, WOW!
Jag ska ju inte vara borta för alltid eller så.
Jag är bara lite rädd att jag ska vara helt bortglömd när jag kommer tillbaka. Jag är knäpp, jag vet.
Jag förbereder mig på kyla och riktigt mycket snö, men jag tror faktiskt att vi här på västkusten har ett 1000 gånger jobbigare klimat än dem just nu. Idag har jag i alla fall köpt ett par nya Graninge-kängor, och så fick jag en rånarluva och vant-värmare av Monika. Dessutom fick jag ett isländskt lexikon av mormor och morfar i julklapp.
Jag är utrustad. Jag är redo.
Iceland, here I come!
Eller som Svandis sa: Ísland hér kem ég!

Nu skriver jag en hel roman igen, som vanligt. Jag undrar om någon orkar läsa alla långa inlägg?

I alla fall, igår hade jag 13 fina tjejer här på middag. Det var skoj! Fattar ni att jag, Julia Anna Rebecka Ling, lyckades laga allt från kladdkaka till potatisgratäng till 14 personer?! Hur jag dessutom lyckades göra det utan att ha sovit mer än någon timma natten innan är fortfarande ett mysterium.

Jag känner mig gammal när mina kompisar kör bil hem till mig och en av dem flyttar hemifrån efter årsskiftet. Dragläge, högerregeln, el-avtal och förstahandskontrakt. Hjälp, förväntas jag också kunna och förstå allt det där?! ;)

Jag hade kunnat avsluta med att skriva ytterligare en roman om natten mellan lördag och söndag, men jag låter bli. Det var den sjukaste kvällen i mitt liv, men fan vad kul det var!
Amanda och Carro, det är två roliga tjejer det!

Så ja, jag laddar inför min sista arbetsdag i stallet på ett halvår. Jag äter knäck och längtar lite till juli och stallsommarjobbet igen. Och så längtar jag till lite Island, förstås. Jag ska ta vara på varje minut. Jag ska bli stark.

/Julia

Fotograf: Alice

Fina Tindra!

Trav!

Tölt!

En helt vanlig lördag

Julafton är över, skönt. Det enda jag hade sett fram emot var julgrötfrukosten i stallet, men jag kom aldrig så långt. Deppigt värre, men så blir det ibland.
Efter det satt jag mest och funderade på hur mycket jag hatar julen och alla världens sjukdomar.
Jag fick en kamera i julklapp av mamma och pappa. Då kan jag lägga ut bilder på Islands-bloggen!

Idag hade Alice och jag morgonfodringen. Det var så kallt att det inte gick att le, kinderna liksom bara fastnade. Läskigt!
Alice hade med sig kameran så vi tog på hästarna tomtekläder och sedan tog vi kort på dem uppe på travbanan. De var hur söta som helst!
När kameran meddelade att batteriet var lågt körde vi ett galopp-race på raksträckan. De svarta mustangerna, Feykir och Kolfinna, låg länge sida vid sida, men tillslut drog Feykir ifrån. Han är jävligt snabb, min häst! :) Efter racet var hästarna jättepigga, han töltade sjukt bra efter det!
Imorgon ska Wilma rida honom.

Ikväll blir det utgång med Amanda och Carro! Funderar på att ta på mig overallen, det är alldeles för kallt just nu!

/Julia

Julmustanger

Såhär såg det ut för exakt två år sedan.

Idag har jag haft Feykir i två år! Idag är det alltså två år sedan min familj och alla i stallet överraskade mig med en tomte-Feykir i stallgången. Jag har berättat det tusen gånger, men jag måste nog göra det en gång till!

Alltså, 23 december 2008. Mamma lurade mig och sa att hon skulle rida på Blesi, så hela familjen åkte ut till stallet.

När vi kom dit var där en hel del folk. Margret bad mig gå ut i hagen och hämta Blesi (som de medvetet hade placerat högst upp i hagen ;) ). När jag kom tillbaka med honom hade alla utom Margret försvunnit från gårdplan. Vi började gå mot stallet, Margret öppnade stalldörren och jag fick min livs chock!

Framför mig stod Eva och höll i Feykir som bar skylten "God jul Julia, önskar mamma, pappa och Anton!" runt halsen.

Bakom honom stod nästan alla från stallet, Feykirs förra ägare och uppfödare.

Jag trodde inte det var sant!

Där stod jag med Blesi i handen och visste inte riktigt vad jag skulle säga. Margret sa: "Jag kan ta hand om Blesi, för du har fått något annat att ta hand om!"

FEYKIR VAR MIN! BARA MIN!

Den dagen för precis två år sedan kommer alltid att vara den bästa dagen i mitt liv. Den allra bästa av alla dagar. Alltid.

Julia och Feykir. Julia och Feykir. Julia och Feykir. Julia och Feykir.

/ Julia och Feykir

I år har jag verkligen ansträngt mig för att tycka om julen. Jag lyckades faktiskt, men antagligen till ingen nytta alls. Fan. Ångest. Jag orkar inte.

Onsdag

Om två dagar är det julafton. Jag önskar mig kramar i julklapp. Bara kramar.

Det var 17 minusgrader igår. Imorse var det bara -6, rena växthusvärmen ju! Jag är född i Sverige, helt genomsvensk, därför måste jag skriva en rad om vädret. Fy fan vad vi svenskar är trista.
Och eftersom jag bor i Västsverige är det obligatoriskt att skriva några ord om den i nuläget icke-fungerande-kollektivtrafiken. Alla tåg är åt helvete just nu. Är de inte sena så är de inställda. Jag har inte kommit i tid till stallet på hur länge som helst. Därför skiter jag i att betala. Det är en bra deal, tycker jag.

Feykir vilade idag. Igår red jag ut på honom med Magda och Linda, det var roligt. Hästarna tycker också det är roligt när man är många!
När jag började rida Sota gick det inte att böja/ställa henne åt höger, men nu är hon ganska mjuk. Igår red jag henne i paddocken och idag tog vi några varv på travbanan. Hon är stencool!

Efter stallet idag åkte Alice och jag hem till Anna, som fixade mitt hår. Det blev hur bra som helst, Anna är grym!
Sedan avslutade Alice och jag kvällen med en romantisk pizzamiddag.

Jag saknar Anna-Stina. Jag tittade på gamla bilder från en dag jag minns så väl. En dag jag aldrig kommer glömma. Inte kunde jag då veta, att den "vanliga" dagen skulle komma att bli så ihågkommen och minnesvärd några år senare.
Jag kommer aldrig att glömma dig Anna-Stina. Ditt leende och färgen på dina gröna ridbyxor sitter fast på min näthinna. Du och Litli.

/Julia

Tillbaka till samtiden

Glöm inte att mata fiskarna! Nu när det är vinter och allt.

Jag sitter och tänker på framtiden. Oj, vad djupt. Nej, inte alls egentligen. Jag är bara lite rädd för framtiden. Jag vill inte bli äldre. Eller jo, jag vill bli äldre och klokare. Jag vill bara inte bli så gammal att jag förväntas klara allt på egen hand. Jag vill inte bli äldre än att det fortfarande är okej att vara förvirrad och gråta och låta någon annan tala om för mig hur jag ska gå till väga. Jag vill inte bli för gammal för att extrajobba i stallet. Jag vill inte passera gå-sträcket. Det där sträcket man kliver över en dag, när det plötsligt inte är okej att springa överallt längre. Finns det ett sådant sträck? Och så vill jag inte betala vuxenpriset på tågbiljetter. ;)
Finns det tidsmaskiner som man på något sätt kan omprogrammera? Varflr kan man inte bara få vara ung hela livet? Som Alphaville - Forever young.
Är det det här som kallas 18-årskris?
Hur ska det då gå när jag fyller 40? ;)

Idag red jag Feykir på Djursjövägen med Magda och Fina. När vi kom till raksträckan fick Den Svarta Mustangen syn på någonting inne i skogen. Han spetsade öronen, reste halsen och liksom studsade fram med bakbenen. Vi började tölta och han var hur snygg som helst! Coolt, var ordet. Om någon vill ligga och lura bakom ett träd vid en tävlingsbana någon gång fixar Feykir lätt en 6,5:a för långsamt tempo tölt! ;)

Jag har börjat lida extremt av ett handikapp, jag kan inte sitta i Feykirs sadel lämgre! Jag får ingen ordning på skänklarna och hur jag än gör hamnar jag antingen stolsits i eller obalans. Någonting att jobba på!

Imorgon är det TVÅ VECKOR kvar. Oh my God.

/Julia

Kavaj

Visste ni att vi i Norden bajsar ca 600 gram/dag, medan de i Afrika bajsar hela 2 kg/dag?
Det beror på att Afrikanerna får i sig mer bakterier dagligen.
Fräscht va? ;)

Idag har jag varit i Göteborg med Johanna och Malin. Vi handlade julklappar och fikade. Jag missade kö-lapp-systemet i 3-butiken och åkte på en utskällning av en arg terrierkvinna med kö-lapp. Då flydde jag fältet. Det var fint.

Kan man bli immun mot mediciner?

/Julia

Julshow och Raudhetta

Klockan 10 samlades vi - Alice, Magda, Linda, Emma och jag. Och alla Luciatågsdeltagare då. :)
Granris plockades, boxarna pyntades, vägen saltades och senare på eftermiddagen klev både hästar och ryttare i sina tomte- och tärnkläder. Hästarna var hur fina som helst! Fina gamla Blesi fick äran att bära Lucian på sin rygg.

På programmet stod Luciatåg, Lollo och Kattis uppvisning med Demantur och Amor, tärn-kadrilj, Lollo och Gloi, tomte-kadrilj, lottodragning, valp-visning (JAG VILL HA EN!!!!) och sist men inte minst ponnyridning på Feykir och Kolfinna!

Allting gick jättebra och barnen var så jäkla duktiga! Linda var en grym speaker och Emma borde få medalj för sin sång i megafonen!

Det bästa av allt var att vi fick in över 8000 kr till Anna-Stinas Minnesfond!!!!

Det var en lyckad eftermiddag! Feykir funderar på att extraknäcka som ponnyridningshäst, han har nämligen upptäckt sin dolda talang.

Alltså, jag ska åka till Island om två och en halv vecka.
Det är världens konstigaste känsla att åka ifrån ett ställe som jag mer eller mindre ha bott på de senaste åren. All min lediga, -och inte lediga tid, sju dagar i veckan har jag tillbringat i stallet. Jag har lärt mig så mycket, saker jag kommer att bära med mig hela livet. Jag har fått tillbringa tusentals timmar med de kloka, fyrbenta djuren som aldrig slutar att fascinera mig. Jag har lärt känna underbara människor som jag tycker så himla mycket om. Jag skulle nog kunna säga att jag har hittat mig själv.
Och jag skulle vilja skriva en hel roman om det där. Jag skulle vilja få folk att förstå hur det har fått mig att växa. Det är bara ett stall, och jag är bara en stalltjej. Fast nej, för det är så mycket mer.
Jag vet att jag kommer sakna Raudhetta mer än det kommer sakna mig, för stalltjejer finns det gott om. Men ett ställe som Raudhetta, det finns bara ett i hela världen! Jag måste ha dragit vinstlotternas vinstlott som hamnade där.

Det låter som att jag ska vara borta i all evighet, men sex månader är en lång tid. Samtidigt ser jag såklart fram emot Island! Om 17 dagar går min allra största dröm i uppfyllelse. Det är därför man lever, för att uppfylla sina drömmar.

/Julia

En vecka till julafton

Jag önskar att någon förstod. Jag önskar det fanns någon som inte gick att lura. Ingen, ingen, ingen hör. Det är som att skrika i vakuum, då hörs inget skrik. Världen är ett enda stort jävla vakuum och jag är för feg för att spräcka bubblan. Ensam är inte stark. Ensam är svag, det faktumet kvarstår trots tappra försök till övertalning. Svag, alltså. FAAAAAAAAAN.


En vecka kvar. Ytterligare en vecka av hysteriskt julshoppande, jag mår illa av Kungsmässans ständigt proppfulla parkeringar. Alla har kombi. Alla skyndar och fyndar. Jag spyr.

Julen är mysig, i mindre format. Jag har en adventsstjärna i fönstret, mamma har bakat lussekatter och det är snö ute. Det räcker. Det enda jag önskar mig är ett liv fritt från ångest, det ska jag ge mig själv i julklapp en vacker dag.

Stallet fick julpynt idag, fint blev det. Margret bjöd på lunch nere i Lindome, det var gott. Wilma red Feykir, de två är söta ihop. Jag red med dem ut på Sota, hon är också söt.

Vi firade Inas födelsedag hela kvällen. Fina Ina! Hedvig trodde att judarna duschade i gas och Johanna uppskattade mina fantastiska historier, det var en rolig kväll.

Imorgon är det dags för JULSHOWEN! Allt är fixat och klart, tror jag. Det blir en rolig dag imorgon!

/Julia

Torsdag, och min facebook funkar inte

Pendeltågen mellan Kba och Gbg är så jävla efterblivna! Är det inte växelfel så är det vagnfel. Säg som det är istället: Västtrafik pallar inte minusgrader och alla inblandade är förståndshandikappade...
Jag ska åka till Polen och köpa mig ett kortkört för riktigt svarta pengar. Jag har hört att man kan göra det?

Igår sms:ade jag Nina och beklagade mig över min Bambi-häst på hal is. Imorse kom hon och skodde om honom och gav honom fyra broddar både fram och bak. Bättre hovslagare kan man nog inte hitta! :)

Det var en jäkla skillnad att rida Feykir med de nya broddarna, nu gick det plötsligt att trava och galoppera ordentligt. Det gick jättebra!
Vi red med Lollo och Gloi på Djursjövägen. Feykir kämpade på, men höll inte riktigt jämna steg med Gloi. ;)

Sedan red jag samma väg på Sota. Hon var pigg och glad som vanligt! Men jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv, jag hatar mörker! Haha.

Feykirs rygg och nacke har blivit jättefin jämfört med hur den har sett ut. Förrut hängde hela manen ner på högersidan som ett S ungefär. Nu är den rak och inte alls insjunken! Ryggen är också mycket bättre. Det är mest precis bakom manken han behöver mer muskler, men det kommer nog.



Imorgon kväll ska vi fira Ina som äntligen fyller 18! Och på lördag är det RAUDHETTAS JULSHOW! :)

/Julia

Onsdag

Jag tycker om onsdagar. Jag vet inte varför, onsdagar är bara bra.

Jag fick sovmorgon imorse, gött. I mitt nästa liv ska jag bli en björn och gå i ide hela vintern. Jag hade nog kunnat sova flera veckor i sträck just nu om jag bara fick chansen!

Magda och jag jobbade tillsammans hela förmiddagen, det är alltid skoj! Efter lunch red jag Feykir en sväng på nersidan. Han visade lite humör, det var riktigt roligt! Tyvärr är han lite som bambi på hal is just nu, hoppas Nina vill komma och göra fler broddhål på honom någon dag. Med fyra broddar blir han förhoppningsvis lite mer stabil.

Jag red Sota på ridskolan på kvällen, hon är jätteduktig! Nästa termin ska hon bli ridskolehäst igen, hon är stencool!

Innan jag åker till den öde ön i sex månader måste jag:

- Gå ut med Amanda och Carro.
- Klättra med Alice.
- Tala om för Feykir hur mycket jag tycker om honom.
- Tvätta alla hästkläder.
- Skaffa mig en förmåga att planera.

Och på tal om punkt två på listan så förstår jag verkligen inte hur jag ska överleva utan Alice - min fru och batmobil-ägare. Jävla 95:a. Sluta var så liten och rolig... Det hade varit bättre om du var tråkig, då hade jag inte börjat umgås med dig. Då hade vi inte gift oss och då hade jag inte behövt sakna dig heller...

/Julia

Tisdag

Ibland får jag en känsla av att folk bara tycker om mig för vad jag gör och inte för vem jag är. Jag vet inte om det är så, men kanske...


Annika Marklund skrev: "Terrordåd i Stockholm, alltså. Jag vet inte om det är tänkt att man ska känna sig orolig. Jag känner mig mest trött.".
Och jag kunde inte ha skrivit det bättre själv, jag är så jävla trött hela tiden! Jag vet inte vad det är med mig, jag har inte ens en anledning att vara trött.
Jag brukar alltid vara pigg och full av energi, men de senaste dagarna har jag vandrat runt i någon slags dimma. Långsam och trött, det är jag i dagsläget.
Giv mig energi, någon.

Igår red jag Feykir och Sota på travbanan. Feykir halkade mest, trots alla broddar, men han kämpade på så gott det gick. Sota var piggare än piggast, hon är så himla rolig!
Idag hann jag inte rida min mustang (hur lyckas man vara i stallet i 12 timmar utan att hinna rida?!). Jag förstår inte vad jag gör med min tid, men det var ändå rätt passande med en vilodag för Feykirs del.
Jag longerade sota lös i rundvolten. När man longerar travar hon hur lätt som helst!

VID DEN HÄR TIDEN OM EXAKT TRE VECKOR BEFINNER JAG MIG PÅ ISLÄNDSK MARK. Det är helt sjukt! Om tre veckor åker jag till Island. Wow. Jag vet inte riktigt hur det känns, jag vet inte riktigt hur det kommer att kännas. Mest bra tror jag, det blir bra!
Utan Raudhetta i sex månader. Sex månader! Jag som brukar få abstinensbesvär redan efter två dagar...

Godnatt.
/Julia

Om jag 10 år yngre, skulle jag inte behöva dig längre

När du ser att ordet bra är lögn och tårarna bränner bakom ögonlocken.
Lögnen blir till sanning.
Då är det du och jag mot världen.

"And I'll kill the ones who say this isn't love."

Jag har världens falskaste sångröst! ;)

Imorse hade jag morgonfodringen, min gode vän Alice hjälpte mig. Tack för ett gott samarbete, kära fästmö!
Efter utsläppet red jag en skritt-tur på min svarta mustang. Imorgon ska han få en vilodag, han har gjort mycket bra den här veckan.
Sedan red jag Fina, det var roligt!

Efter lunch hade vi träning inför Lucia-showen i fyra timmar! Alla var jätteduktiga och kadriljerna gick kanonbra! Det var första och enda gången vi tränade med hästarna och de skötte sig hur bra som helst!
Vi har massor av priser till lotterierna nu och jag har nog äntligen lärt mig Raudhetta-sången, det kommer bli grymt!
Alltså, den 18 december kl 16.00, be there!

Med längtan och nervositet närmar sig min Islandsresa!!!! Jag ska blogga på Raudhettas hemsida då, om Island. MEN, jag har ett problem! Jag vet inte vad den nya bloggen ska heta? Förslag, någon? :)

/Julia

She could have won the Nobel Prize, and thanked her mama for all the good advise

Jag drömde om Anna-Stina inatt. Jag kramade henne.

Tänk att vinna Nobelpriset i fysik, fan vad begåvat! Och nördigt.

Fast litteraturpriset är coolare, mycket coolare.

Härlig dag idag! Stalljobbet gick jättefort och tillslut tinade det mesta upp och vattenkranarna började leva igen. Carro och jag hade kvällsfodringen också, och så red jag Feykir och Petur litegrann.

Jag red lektion för Margret på eftermiddagen, på Petur. Det var roligt! Margret har fått mig att inse att jag nog egentligen har lättare för vänstervarvet än högervarvet. Det är jättekonstigt, men helt rätt.

När jag insåg det blev det plötsligt mycket lättare att rida i vänstervarv.

I högervarv åker min innerhand över på andra sidan manken. Det roliga är att flera som jag har hållit lektion för har gjort samma sak och då har jag påpekat just det där för dem, att innerhanden aldrig får användas på det sättet för att flytta hästen utåt. Ändå sitter jag själv och gör precis likadant! ;)

Senare på kvällen skulle jag rida Sota på ridskolan, men när jag skulle hämta henne låg hon och halvsov i boxen. Hon var jättesöt och jag tror att hon viskade till mig att hon ville vila. Då tog jag Feykir istället! Han tyckte det var roligt med många hästar i paddocken! Vi travade och galopperade, skitkul var det! Han är fin, min mustang. Väldigt fin. Han var jätteduktig idag!

Idag var också en sådan där dag då jag flera gånger undrade vad fan jag ska på Island och göra. Fast nej, jag längtar till Island! Nya upplevelser och erfarenheter som jag kan ha nytta av i framtiden. Och Raudhetta finns ju kvar i juli också. :)

Ola Salo, mannen i mitt liv, vad hände med The Ark?!

/Julia

Galopp

Alice och jag sitter och kollar på sjuka klipp på youtube, Jag DÖR av skratt!

Imorse hade jag en privatlektion. Det är jätteroligt att stå i paddocken!

Idag har jag ridit lektion för Suss Landin. Wow, säger jag bara!

Vi jobbade med sitsen och det rörliga bäckenet. Jag visste inte ens att det var rörligt... ;)

Det var hur coolt som helst, jag red en hel lektion utan att ens använda tygeln! Feykir gick klockrent i kort tempo tölt och jag använde bara sitsen!

Sedan övade vi på att sitta ner i trav. Feykirs trav är extremt svår att sitta i (och jag har extremt dålig balans), men tillslut bara satt jag där. Det var coolt.

Feykir var stenduktig!

På kvällen red jag Sota på ridskolan. Hon var som att sitta på en tickande bomb idag, det gick knappt att nudda henne med skänkeln. Hon är rolig den hästen!

Det är tur att man alltid är omgiven av så många kunniga människor. Ibland är man rejält vilsen och då finns det alltid någon att fråga. Hade det inte varit för Margret och Lollo hade jag aldrig varit hästägare idag.

Jag kommer ihåg när jag fick låna Feykir på en Hinni-kurs. Från den dagen fanns det namn i mitt huvud: Feykir. Någon månad senare stod han med tomteluva i stallgången. Han blev min. Min alldeles egna häst. Det var den bästa dagen i mitt liv, helt utan undantag!

Det hade varit roligt om någon kom och provred Feykir innan jag åker. Han är väldigt rolig att rida just nu. Jag tror att den två månaders långa vilan gjorde honom riktigt bra. Han behövde nog det! :)

Imorgon är det fredag. Jag har kvällsfodringen och sedan har jag morgonfodringen på lördag. Det får bli utgång med Amanda och Alfonso en annan helg! ;)


/Julia

Citat

"Om vi tränar bort vår rädsla för att misslyckas, vågar vi desto mer. Ju mer vi prövar, desto större chans att vi lyckas."

Såg texten på facebook idag. Jag tyckte att orden talade till mig. De talade till min ständiga "hej-jag-är-värdelös-och-misslyckas-jag-dör-jag-i-ångest".

I min hjärna råder en enda regel, den viktigaste av dem alla: Misslyckas du, dör du.

Det är min gyllene regel och den ställer till så jävla mycket dumt för mig. Det är därför jag alltid går runt och känner mig värdelös på allt och ingenting. Det är helknäppt och jättejobbigt. Det får mig att framstå som en negativ människa när jag i själva verket faktiskt är raka motsatsen.

Det värsta jag vet är "Nej jag kan inte"-människor, "Det går ändå inte"-människor, "Nu ger jag upp"-människor" och "Fan vad jag är dålig"-människor.

Och det slår mig att jag är precis lika dan själv! INTE OKEJ. Jag undrar om folk hatar mig av den anledningen? Hoppas inte det...

Igår blev jag arg, på mig själv. Först arg för att jag inte riktigt lyckades med någonting som egentligen inte var möjligt, och sedan ännu argare när jag insåg att mitt "misslyckande" skulle leda till en sömnlös ångest-natt. Och det är så jävla löjligt att det ska vara så! Jag red Petur på ridskolan igår. Han har inte töltat rent på ett år. Det gjorde han inte med mig heller. Min hjärna sa. "Det är ditt fel Julia, du är värdelös".

Jag säger det igen, det är så jävla löjligt!

Ibland undrar jag om det sitter en liten gubbe i mitt huvud vars enda mål i livet är att trycka ner mig så mycket som möjligt... Men skulle denne gubbe existera ska han fan inte få lyckas! :)

Jag red Feykir på travbanan igår. Vi tränade galoppfattningar, han blev jättepigg och glad av den övningen! Tillslut lyckades vi med högergalopp - skritt - vänstergalopp - skritt -högergalopp o.s.v. Han var jätteduktig!

Idag red jag honom på Djursjövägen och jag undrade återigen varför jag ska sälja honom. När han är pigg är han väldigt rolig att rida! Den som köper honom kommer få världens bästa häst, ibland visar han det där lilla extra som gör utvalda ridturer så jäkla coola!

Han töltade hur fort som helst idag! Inte Tindra-fort ;), men väldigt fort för att vara Feykir. Jag tror faktiskt att han har lite kapacitet till ökad tölt! Det visade han idag. Galoppfattningarna gick lite sämre idag, han ville bara tölta. Men jag tog tillfället i akt för tölten har alltid varit hans sämsta gångart, men just nu är den grym! :)

Jag red Sota på ridskolan idag. Att rida lektion är verkligen roligt! Sota också! Hon har så mycket energi och tolkar det mesta som "spring fortare, eller byt till en snabbare gångart".

Godnatt / Julia

P.S. Idag handlade Magda och jag allting inför julshowen den 18:e. Vi letade efter ketchup och senap bland kylvarorna... Vi blir nog aldrig några husfruar. Det trodde inte hon som jobbade på Willys heller. D.S

Wången och måndag och häst

Just nu är jag så stressad att jag snart går sönder, men det löser sig alltid.
Det är MINDRE än EN månad kvar till jag åker. Fattar ni? EN månad! Jag har 1000 saker att göra innan dess, och jag har ingen aning om hur jag ska hinna med allt. Varenda helg fram till jul är fullbokad med saker. Gud, ge mig lite tid!

Alice, Magda, Linda, Emma och jag var ju i Östersund - på Wången hela helgen. Det var sista delen i ULK-Island-kursen och nu är vi ungdomsledare! Kursen har varit huuuuur bra som helst! Dessutom var ledaren, Brita Oldbring, grym!
Vi åkte nattåg både dit och hem den här gången. Bara tågresorna är en upplevelse! ;) Fan vad roligt vi har haft!
När vi kom till Wången i lördags morse höll alla på att dö köld-döden, det var en extreeeem kyla! Vi åt frukost på Wärdshuset (som serverar världens godaste mat!) och sedan började kursen. Efter lunch visade hippologerna på Wången lite islands- och montéridning. Monté är en cool sport! Hade jag inte varit så feg hade jag gärna velat prova det.
Vi fick julbord till middag och på kvällen gjorde jag de berömda flätorna på Emma och Alice, dagen efter fick Alice afrohår.
På söndagen fick vi lära oss om handikappsridning, sedan fick vi jackor och diplom, stencoola.
Eftersom vi åkte nattåget hem också, fick vi åka hem senare på kvällen. Och vet ni vad det innebar?! ATT VI FICK ÄNNU EN WÅNGEN-MÅLTID! Maten där är så god att det inte går att beskriva! ;)

Vi kom hem till Göteborg runt halv 10 imorse. Då åkte jag till stallet och red ut med Emma och Serkur. Vi red lilla Varpet, och stod i lätt sits nästan hela vägen, vi övade på trav. Feykir är travmästaren - han travade när Serkur galopperade!
Sedan jobbade jag i stallet och innan jag åkte hem på eftermiddagen longerade jag Sota i rundvolten. Efter ett tag slappnade hon av och travade i båda varven. Då hoppade jag upp på ryggen på henne och tillslut travade hon med mig på ryggen!!!!!!!! Hon var lugn och det var ganska mycket snö i rundvolten, det var nog en bra kombination. Ingenting är omöjligt! ;)

Imorgon blir en lång dag, som alla tisdagar. Men jag tycker om dem, tisdagarna alltså. Jag ska rida sista gången i specialgruppen på kvällen, det är alltid roligt!

Nu ska jag skriva 100 listor på alla miljoner saker jag jag måste hinna med innan jul. Jag hatar stress. Jag hatar att jag inte klarar av stress. Men allt ska nog gå bra. Jag fick rulle Mentos av Anton och en hjälpande hand av mamma och pappa. Det är nog inte meningen att en 18-åring ska dö i hjärtinfarkt, därför ska jag ta tag i alla måsten nu.

/Julia

Wången, tredje gången gilt

Laddar för Wången! Laddar för natt-tåg med alla coola människor. Snart är vi ungdomsledare! :)

Idag tog Lollo kort när jag red Feykir på travbanan, det blev många fina bilder! När jag får dem ska jag lägga upp dem här. Tölt-bilderna var verkligen bra!

Östersund har parasiter i vattnet... Jag hoppas inte att Wången har det... Och så hoppas jag att vi inte blir strandsatta i Stockholm inatt... ;)

/Julia

Torsdag

Jag fick sovmorgon idag, det var skönt. Helgerna brukar också bli sovmorgon, men inte de närmaste veckorna räknade jag precis ut. Det där med att sova, det får jag helt enkelt göra någon annan gång!

Och för att byta ämne så förstår jag inte riktigt vitsen med att trycka ner folk med sarkastiska "skämt". Jag kanske är beige och alldeles för känslig, men jag förstår verkligen inte meningen med det!
Det kan inte vara lätt att vara en stor jävla loser som hela tiden måste trycka ner andra för att själv framstå som duktig och framgångsrik. Jävla besserwisser!
Så, nu har jag släppt det. :)

Jag red Feykir i paddocken idag. Först vägrade han gå in där, då sa jag till honom ordentligt. Sedan gick han som aldrig förr! Han var pigg och hade massa framåtbjudning, så jag red inte så länge för att inte tråka ut honom. Det var lite coolt faktiskt, att han efter att ha blivit satt på plats faktiskt var riktigt rolig att rida i paddocken! Han sneglade inte på utgången en enda gång. ;)

Sota och jag var med på ridskolan idag igen, det är hur kul som helst! Det gick bra, hon var mycket lugnare idag.
Sedan stannade jag kvar och fodrade med min fru, Alice.

Imorse fick jag veta att O's mamma har gått bort. Och det finns inga ord...
Det är min största rädsla av alla, att något ska hända min mamma. Min underbara mamma som jag älskar mest av allt. Inget får hända henne, aldrig någonsin.
Min mamma var väldigt sjuk en gång för något år sedan. Mitt hjärta blödde, det gjorde ont på riktigt. Jag trodde att jag skulle förlora henne. Jag hann tänka tankar som: om ens mamma dör, är man fortfarande någons dotter då?
Men jag har en stark mamma. Hon beskrev det som att vandra i en tunnel. Hon berättade att hon såg ljuset, och i den sekunden hade hon ett val.
Jag vet inte varifrån hennes styrka kom, men hon lyckades. För än var det inte hennes tur att flyga iväg. Min mamma ska ju vara med mig, med oss. Min mamma ska bara vara mamma. Och inga sjukdomar i världen ska få sätta stopp för det. <3

Imorgon åker vi till Östersund och sista delen på ungdomsledarkursen! Det ska bli jätteroligt! Jag hoppas bara att tågen går som de ska, så att vi kommer både dit - och hem.

/Julia

Onsdag

Igår var en lång och kall dag, men vet ni? JAG FRYSER INTE FÖR JAG HAR EN OVERALL (lätt det bästa som har hänt mig).
Det finns bara en nackdel med den här kylan: Allt vatten fryser.
Men min overall och jag, vi trotsar alla minusgrader i världen! Jag jobbade i stallet, hade kvällsfodringen (vann Buzz på ren tur ;) ) och red Feykir och Fina.
Jag red Feykir på Djursjövägen, han var faktiskt pigg! Det är väldigt roligt att rida honom på det här underlaget. Takten i tölten blir väldigt bra på is, eftersom aktionen ökar. Det känns nästan som att sitta på Tindra igen, fast nej. Ingen slår Tindra!
Senare på kvällen fick jag låna Fina att ha på ridskolan, det var ännu roligare! Finas tölt- och travsteg är rätt enorma.
Plötsligt kunde jag rida öppna, sitta ner i Finas stora trav och rida i vänstervarv. Marie har förresten kommit på lösningen till mitt vänstervarvshandikapp! :)

Igår hände också världens sjukaste sak. Min idrottslärare ringde mig och meddelade att hon tänkte sätta MVG på mig, i idrott(!?). Jag höll på att sätta lunchen i halsen. Hon måste ha förväxlat mig med någon annan, men det är bara att tacka och ta emot! Aldrig mer pardans och fotboll, ska vi fira?!

Idag har jag jobbat med Magda. Vi åt kebabrulle till lunch, pizzerian i Lindome kan man lita på!
Jag skulle rida över kalhygget med Feykir, men det låg ett stort träd tvärs över stigen så vi fick vända igen. När vi vände trampade han igenom lite is på ett ställe, så han tog ett steg åt sidan. Då gick mitt knä ett hemskt öde till mötes - ett träd. Hej, blåmärke.
Efter det red jag lite fram och tillbaka en bit från stallet bara. Jag vet inte riktigt vad jag hade för plan, men idag var han faktiskt väldigt pigg.
Han har så mycket vinterpäls nu att det knappt går att stänga nosgrimman!Han ser precis ut som när jag fick honom för två år sedan. Han kommer alltid att vara världens vackraste häst.

Nu är han alltså till salu, på riktigt. Han ligger ute på Lollos hemsida, www.lollosislandshastar.se . Beskrivningen är så bra, det är verkligen Feykir. Och när man läser det så läser man en text om världens bästa häst.
Jag kommer ihåg den här tiden för precis två år sedan. Feykir låg ute på Lollos salusida då också, han var min absoluta drömhäst och jag bara visste - han skulle bli min! Jag kollade hans annons varje dag med fasa, jag var livrädd för mötas av texten såld. Men den texten kom aldrig, för han hann bli min! Tack vare min underbara, underbara mamma. Jag fick Feykir i julklapp och jag nästan grät av lycka. Min Feykir.
Men jag vet att jag vill sälja honom. Jag vet det. Det hade varit så coolt att ta med en häst hem från Island!
Det är inte lätt att sälja sin första häst, speciellt inte sin första (och enda) mustang! Nu får vi vänta och se vad som händer. Det kommer bli bra i alla fall, det känner jag på mig.

Jag red Sota på ridskolan idag, det var skoj. Hon är riktigt rolig! Så mycket energi! Tänk om hon bara kunde dela med sig liiiiiite till Feykir?
Sota och jag ska bli ridskoleekipage de sista veckorna på terminen nu. :)

Jag kan inte fatta att jag åker snart. Det är fyra veckor kvar, sedan sitter jag på planet till Akureyri, norra Island. Det här är min dröm, min dröm som går i uppfyllelse. Samtidigt längtar jag efter att komma hem, och jobba i stallet igen. Det är så tryggt där.
Men jag ska ta vara på varje isländsk dag. Jag vill lära mig isländska, se hur Hólar ser ut, mata får, mocka, passa familjens lilla barn och rida. I slutet av juni är det Landsmót, det vill jag heller inte missa. Ett halv år är lång tid, men det här känns bra. Nervöst, men bra!

/Julia